Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Gick från lagen till Guds ord

Annons

Nu på söndag tackar Birgitta för sig. Hon vill hinna annat. Ge kraft till make, barn och "livets efterrätt" härliga barnbarn. Fördjupa sig i etik, läsa konsthistoria. Ämnen som egentligen ligger mycket nära religion.

Birgitta ser möjligheter, rättare sagt hon brinner av lust och längtan för "sitt nya liv" att i annan profession väcka och utveckla etiska frågeställningar på företag och skolor.

Birgitta vill bredda, fördjupa, förklara etik (sedelära/moral) kort sagt få oss människor att fundera över vårt förhållningssätt till varandra.

- Inom de etiska ramarna finns alla ingredienser. Ont och gott, rädslor som driver fram rasism, hat och krigshets...

- Om samhället inte har gemensamma etiska värderingar vittrar det sönder...när bastrygghet rationaliseras bort infinner sig förtvivlan, osäkerhet och till sist normlöshet.

Vi möts på verandan, på högmässotid, i söndagsro, med en kopp kaffe i omgivning av skir gårdsgrönska. Kyrkklockor klämtar.

Birgitta talar om vemod att lämna ett arbete hon stormtrivts med. Samtidigt ett arbete som nästan fällt henne.

Sommaren 1992 gick Birgitta "in i väggen". Själasörjaren med tröst vid "lifsens smärtor", sorg, död och sjukdomar, glömde ta hand om sitt eget liv.

- Golvet svajade, jag tvingades sjukskriva mig - men kom igen, med något lugnare puls.

Starkt kristet och socialt engagerad har diakonen Birgitta Anjou haft svårt att säga nej när hon kallats till medmänniskor i nöd.

Birgittas meritlista är lång och innehållsrik. Engagemanget är så digert och ambitiöst att hon själv pustar och knappt begriper hur hon orkat. Under flera år arbetade hon nära polisen med krisgrupper och brottsofferjour. Birgitta har jobbat med konfirmander, ekumenik, etisk rådgivning för missbrukare, meditation och enskilda samtal. Hon startade Trons ABC och sinnesrogudstjänster inom sin församling. Och intet att förglömma, under samma tid 16 år med skolkyrkan på Lugnetgymnasiet, där Birgittas ovärderliga stöd fanns, från trosfrågor till stöttande samtal för lärare och elever, problem med unga människor i missbruk, mobbning, sociala och psykologiska problem.

- Allt sammantaget har gett mig starka upplevelser och minnen.

Birgitta har arbetat under fyra kyrkoherdar. Senaste tiden med Annica Anderbrant Pers, första kvinnliga kyrkoherden i högkyrkliga Kopparbergs församling.

- Tvistefrågan om kvinnopräster känns passé. Kyrkan har inte tid att tjafsa längre. Min personliga åsikt, jag skiljer inte på manligt och kvinnligt, ser hellre till identitet, integritet och personlig mognad. Och jag trivs mycket bra med Annica.

Under sina 20 år som diakon har Birgitta Anjou mött många levnadsöden.

- Svåraste stunderna? Att stå vid sidan om föräldrar, som i sorg och smärta gråter över ett förlorat barn. Enda trösten då är att finnas till hands med medmänsklig värme.

Glädjestunderna i arbetet har varit många.

- Livets mest skimrande stunder har jag upplevt i kyrkan - alldeles gratis.

Birgitta ler mjukt och hemlighetsfullt.

Hon vilar stark i sin tro som bygger broar mellan små och stora kontinenter.

Och hennes skimrande stunder plockar vi inte sönder. De kan vara allt från Herrens Heliga Nattvard, till underbara möten med människor, konst eller mäktig kyrkomusik.

Diakonen Anjou gillar människor, konst, antikviteter och allsköns musik - gärna jazz.

BIRGITTA KNIFSTRÖM NORDÉN

Mer läsning

Annons