Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Gårdsnamn bevarade för framtiden

Annons

En av initiativtagarna är Hjertrud Hjelte. Gården Hjeltens är uppkallad efter en soldat. De flesta gårdarna är uppkallade efter personer, men ibland kan det vara en plats som har gett namn åt gården.

-Den yngre generationen känner inte igen gårdsnamnen. Därför är det roligt att få bevara den här traditionen, förklarar Hjertrud Hjelte.

Många av gårdsnamnen är flera hundra år gamla. Men traditionen hålls vid liv. Några namn är alldeles nya, Björkliden till exempel.

De inköpta skyltarna är av emalj och förutom namnet på gården finns ofta även gårdens bomärke på skylten. Före införandet av allmän folkskola 1842 var det skralt med läs- och skrivkunnigheten i Sverige. Istället undertecknade man juridiska papper och ägodelar med sitt bomärke som var knutet till gården snarare än personen.

-Vi har flera verktyg med gårdens bomärke inristat, berättar Britt Svensson.

Hon bor på Mårtens som har bebotts av samma släkt i 13 generationer.

Britt och hennes man har ansökt om att byta efternamn till Mårtens.

Men de stötte på patrull eftersom namnet var upptaget. Det är mycket vanligt att gårdsnamnet används i tilltalsnamnet i Dalarna.

-Min man presenterar sig med gårdsnamnet och inte efternamnet när han svarar i telefon, säger Gertrud Hjelte.

Själv använder hon gårdens bomärke på papper i jobbet. Att gårdsnamnet används flitigare i bygden än efternamnet illustreras av följande historia:

-Det kom en man utifrån och frågade efter Martin Berglund. Kvinnan han frågade hade ingen aning om vem det kunde vara och försäkrade att någon med det namnet inte fanns i byn. Till slut visade det sig att mannen sökte Hampus Martin i granngården, berättar Hjertrud Hjelte.

Gårdsnamn används även på andra håll i dagligt tal, bland annat i Hälsingland, Österbotten och Gotland.

-Vad som är speciellt är att i Dalarna har det fått en skriftlig tillämpning, berättar Erik-Olof Bergfors pensionerad chef från Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala.

Det var prästerna som började föra in gårdsnamnen i den kyrkliga bokföringen under sent 1700-tal.

Även bomärken har levt kvar längre i Dalarna än på andra ställen. När en gård skiftades lade man ofta till ett streck på den nya gårdens bomärke. Om till exempel en gård har ett bomärke i form av en fyrkant och en annan gård i form av en fyrkant med ett kryss är det mycket möjligt att gårdarnas ägare är släkt med varandra, enligt Bergfors.

STAFFAN WESTERLUND

Mer läsning

Annons