Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Går ur EU och in i NU Nordiska Unionen

Annons

Den svenska avgiften till EU blir i år 23 695 miljoner kronor, enligt det budgetbeslut som riksdagen fattade före jul.

Av dessa miljarder kommer mindre än hälften tillbaka i form av så kallade EU-bidrag till jordbruket och regionalpolitiskt stöd.

Följaktligen torde alltså "EU bidrag" ersättas med amortering av tvångslånat kapital och resten av avgiften tas in som en drygt 50-procentig straffränta. Straffränta för vår dumhet att rösta ja?

Ovanstående kanske verkar lite bisarrt, men vid en opartisk återblick på vad EU har uträttat sedan vårt inträde år 1994, så kan det grovt sammanfattas i:

öppna tullgränser

tyngre byråkrati samt

längre bort från vår gamla neutralitet och frihetskänsla.

Vad gäller öppna gränser har det endast föranlett att knarket väller in som aldrig förr, spritsmuggling sker per kubik i långtradare och löftena om att lättare förflytta sig mellan EU-länder stämmer inte, eftersom vi fortfarande måste ha passet med för att säkert komma igenom tullen.

Det sades också att vi lättare skulle kunna söka jobb inom EU.

I modern tid har arbetslösheten inte varit så hög som nu, i de tolv EMU-länderna var denna siffra 8,5 procent i december enligt statistik från EU:s statistikmyndighet Eurostat. Motsvarande siffra för Sverige var 5,0 procent.

Byråkratin som följt i EU:s spår visar sig kanske mest i att våra bönder knappt har tid med sina djur längre på grund av alla blanketter.

Likaså ser vi småföretagare ett visst motstånd i att översätta en offert på 16 olika språk för att vara med i konkurrensen på en EU-marknad.

Detta klarar måhända multiföretagen av, dessa företag som numera säljs eller flyttar sin verksamhet utomlands.

Under det grekiska ordförandeskapet i EU diskuteras möjligheten av att slussa pengar via Bryssel till militära forskningsprojekt.

Finansminister Nikis Christodoulakis påpekar att sådana investeringar i USA "kraftigt höjt produktiviteten i industrin", varför EU-länderna borde ta efter. Länder som får stora budgetunderskott till följd av investeringar i nya vapensystem ska alltså inte kunna åläggas besparingar.

EU-kommissionens förslag är att inrätta ett slags stabilitetspakt för de militära utgifterna.

Facit: Social nedrustning och militär upprustning blir dikterad politik i EMU och EU.

Av dessa skäl och många, många fler, är det dags att ta hem våra välbetalda politiker från Bryssel och tvinga dem att agera för våra intressen samt att strida för ett utträde ur EU. Det blir billigast i längden och vi kan börja andas igen.

Ett förslag är att i framtiden bilda en nordisk union. Tanken låter kanske främmande, men inte så avlägsen om vi tänker efter. Norrmännen är fortfarande mycket tveksamma till ett EU-medlemskap, Danmarks gamla medlemskap ifrågasätts mer och mer av folkmassan, Finlands inträde i EU berodde till stor del på vårt svenska val.

Vi skulle tveklöst fungera bättre i samarbete med våra nordiska grannar än vad vi någonsin kan göra med hetlevrade sydeuropéer med vassa armbågar.

Nu muttrar säkert någon om trygghet i en stor union. Frågan är hur tryggt det blir att sitta uppe i kalla Norden och alla beslut tas över våra huvuden när EU-parlamentarikerna i Bryssel slussat sig fram till ensam beslutsrätt.

ULF HEDBERG

Mer läsning

Annons