Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Gammalt bidrag spökar för jordbruksverket

Annons

Det kan se ut som mycket väsen för lite ull, men för hela landet handlar om 1 100 människor som får tillsammans dela 14 miljoner kronor i återbetalning plus fem miljoner i räntekompensation.

När bönderna i veckan gick ut och klagade över alla problem med byråkratin de har, fanns eländet inte ens med i krångelkatalogen.

Så här ligger det till:

Efter andra världskriget byggdes en reglerad jordbrukspolitiken upp även i Sverige. Dess mål var dels att säkerställa att svenska folket fick tillräckligt med mat genom att man kom överens om jordbruksproduktionens storlek. Sverige skulle ha en självförsörjningsgrad på 80 procent av inom landet producerbara baslivsmedel typ mjölk och spannmål.

Dels skulle bönderna ungefär samma löneutveckling som industriarbetarna.

För att nå dit fördes årliga jordbruksförhandlingar mellan konsumentföreträdare, bönderna och regeringen.

I slutet av 1980-talet ifrågasattes jordbrukssubventionerna som de flesta västländer hade allt mer. Nya Zeeland var först ut av helt avreglera sitt jordbruk. Jordbruket skulle precis som andra branscher fungera på en marknad med möjlighet för riktigt duktiga företagare/bönder att tjäna mycket pengar.

För att klara avregleringen infördes bland annat ett omställningsstöd åren 1991-1996, det vill säga ett bidrag för den jordbruksmark som bönderna varaktigt ville använda till något annat än till livsmedelsproduktion.

Men så gick Sverige med i EU 1994. Det svenska jordbruket blev åter reglerad och bönderna kunde få ett bidrag med ungefär samma innebörd som omställningsstödet.

Statsmakten genom jordbruksverket ansåg då att de bönder som valde EU-bidraget snällt skulle få betala tillbaka den delen av det svenska omställningsstödet som gällde samma tid som EU-bidraget.

De bönder som inte betalade tillbaka självmant fick så småningom en räkning med sista betalningsdag. De som betalade efter den dagen fick betala dröjsmålsränta.

Dröjsmålsräntan retade gallfeber på bönderna, inte minst för att staten minsann inte alltid betalar i tid till bönderna. Det hela blev rättssak av det hela som drogs genom alla instansen. I februari i år kom högsta domstolens utslag. Jordbruksverket hade inte rätt att ta ut dröjsmålsränta utan måste nu betala tillbaka den plus en räntekompensation.

Pengarna håller nu på att skickas ut. För att klara detta har jordbruksverket varit tvungen att anställa extra folk för att hitta alla som hade rätt att få pengar och att klara utbetalningen.

Mest dröjsmålsränta tillbaka i Dalarna får en Stora Skedvibo, 77 676 kronor och minst en Sundbornsbo, 166 kronor. I båda fallen tillkommer några kronor räntekompensation.

Mer läsning

Annons