Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Gamla papper räddas av Ann

Annons

- Det är jätteroligt när det är så här trasigt. Vad man än gör så blir det bättre, säger hon.

Ann Olander är papperskonservator, ett yrke hon är ensam om i Dalarna.

Det är ett noggrant, ensamt arbete hon utför.

- Man måste vara lite speciell om man har det här jobbet. Man måste ha ett enormt tålamod, säger hon.

Redan som barn kunde hon sitta stilla i flera timmar och rita, helt koncentrerad på det hon gjorde. Det har hennes mamma berättat.

Ann har sin verkstad i det gamla Kronobränneriet vid ån. Solljuset tar sig in genom två fönster. Hon brukar ha radions P1 på när hon arbetar. Hon jobbar inte alltid ensam. Tio meter bort har Lennart Persson, en annan konservator, sin verkstad. Han är inriktad på flera typer av föremål, bland annat möbler, och kan därför klara sig på sitt yrke.

Ann Olander har specialiserat sig mot papper och det ger inte inkomster till en heltidstjänst. Hon arbetar därför några extra timmar i veckan på Dalarnas museum.

Dalmålningarna, som hon arbetar med för tillfället, har legat hoprullade på en vind i en fäbod i 70 år. En dam har gett henne uppdraget att restaurera målningarna. Fyra målningar hittades på fäbodvinden. Två har redan konserverats och återlämnats till kunden. De andra två, de mest trasiga, är kvar.

Efter att lössmutsen putsats bort från målningarna ska papperet tvättas. Målningen läggs på ett vakuumbord, fuktas med vatten och alkohol, och så sugs smutsen ur papperet. För att målningen ska kunna monteras tänker hon sätta dit en extra kant av japanpapper.

Ann Olander har varit egen företagare i tio år. Dalarnas museum är en av hennes kunder liksom Carl Larsson-museet. I övrigt är det främst privatpersoner som köper hennes tjänster. De vill oftast ha hjälp med att rädda sina grafiska blad som har börjat gulna.

Det är ett ämne i träfibrerna, lignin, som i kombination med solljusets UV-strålar skadar papperet så att det blir gult. Fram till för 150 år sedan gjordes nästan allt papper av lump. Det textilbaserade papperet har inget lignin, och är därför mer beständigt. De grafiska blad som Ann Olander tar hand om, tvättas för att skadliga ämnen ska försvinna och passepartouter i träfiber byts ut mot lumpbaserade.

Hon utbildade sig till konservator genom att gå en utbildning vid Göteborgs universitet. Den var på tre år. Det första året var gemensam kurs för alla olika konservatorer. De två följande specialiserade hon sig mot papper. Trots att hon har handskats med papper i tio år är hon inte trött på materialet.

- Det finns så många olika sätt att använda papper. Om jag hade tid skulle jag vilja göra papper själv eller hålla på med pappslöjd, säger hon.

KENNETH WESTERLUND

Mer läsning

Annons