Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Fyra skolor hotade

Annons

- Härtill är vi "nödd och tvungen", säger Nils Carlsson (m), ordförande i barn- och utbildningsnämnden. Han hänvisar dels till den ekonomiska situationen, dels till att antalet grundskoleelever förväntas minska med cirka 100 elever per år de närmaste åren.

- Fram till läsåret 2011-12 har antalet elever minskat med en knapp tredjedel, jämfört med idag, från 2 671 elever till 1 819. Efter 2011 planar det ut.

Det motsatta förhållandet inträffar i gymnasieskolan, där antalet elever öka. Pengar behöver därför "föras över" från grundskolan till gymnasieskolan.

Hur mycket räknar skolledningen med att kunna spara, ifall de fyra skolorna läggs ner nästa höst?

- Vi sparar 1,5 miljoner kronor år 2005, 3,2 miljoner kronor år 2006 och 10,5 miljoner kronor år 2007, säger skolchefen Tord Karlsson.

Thor Nordlund (s) anser att kvaliteten på undervisningen blir högre när skolorna lagts ner.

- Skolytorna kommer att räcka till och lärartätheten blir högre.

- Ja, säger Nils Carlsson, nu har vi i genomsnitt 7,6 lärare per 100 elever. Sedan kommer vi att ha 8,0 lärare per 100 elever.

Nils Carlsson är väl medveten om den "svekdebatt" som kommer att uppstå ute i byarna efter detta förslag till beslut, som tidigarelagts ett år, jämfört med vad som sades till en början.

- När ekonomin är som den är måste vi ta sådana här beslut. Vi har bara lokaler och personal att spela med. Tillsammans utgör de cirka 80 procent av skolans budget. Förhoppningsvis slipper vi också säga upp folk trots att vi lägger ner fyra skolor, eftersom vi har många pensionsavgångar de närmaste åren.

Eije Sandén (kd) bor själv i Nusnäs, en av de byar som drabbas och är förstås inte glad över det förslag till beslut som han själv varit med och fattat.

- Nu är det upp till byn att bevisa om den vill starta friskola, säger Sandén.

En sådan ansökan ligger sedan tidigare hos Skolverket vad gäller Siknäs skola, som fick detta läsår som ett nådeår av kommunstyrelsen i avvaktan på beslut om friskola.

Barn- och utbildningsnämnden kommer att behandla förslaget till strukturplan för grundskolan i Mora den 8 september. Därefter kommer kommunstyrelsens budgetberedning att diskutera planen i början av oktober, innan kommunfullmäktige slutligen avgör frågan senare i höst.

Teoretiskt sett är det alltså ännu inte helt kört för de fyra skolorna. Politiker har tidigare fått kalla fötter i sammanhanget och dragit tillbaka liknande förslag.

Centerpartiet är det ledande partiet i Mora och bevarande av byskolor en gammal hjärtefråga.

I centerns valprogram inför kommunvalet för två år sedan står klart uttalat att centerns vision av hur det ser ut i Mora år 2010 är att "byskolorna, med sin lugna miljö, finns kvar" och att partiet vill "verka för att behålla byskolorna och utveckla övrig service".

Nu är det motsatta på gång. För två år sedan, när det senast var aktuellt att lägga ner bland annat Vika skola, åkte kommunalvalets segerherre, kommunalrådet Lars Mattson-Frost, ut till Vika och lovade på stående fot att skolan skulle få leva vidare.

Även Nusnäs skola räddades då, liksom Siknäs.

Lars Mattson-Frost talade den gången om "sunt förnuft" och om vikten av att "före ett nedläggningsbeslut av en skola ha en ordentlig diskussion med föräldrarna". Han sade också att hans ambition är "att så långt det är möjligt behålla alla skolor".

Vad säger han idag, två år senare?

- Självklart har vi haft ambitionen att så långt möjligt behålla byskolorna, men till syvende och sist kommer vi till en ekonomisk smärtgräns. Ökar gymnasieskolan måste pengar växlas över dit, annars har vi inte en chans att klara den sektorn, säger Lars Mattson-Frost.

- Den ekonomiska sits vi befinner oss i, med en socialförvaltning som blöder, gör att vi kan tvingas omvärdera våra ställningstaganden.

Lars Mattson-Frost poängterar att centerpartiet ännu inte haft frågan uppe till diskussion.

- Så jag kan i nuläget inte säga hur partiet står i det här, men den ekonomiska situationen för kommunen är oerhört prekär och jag utesluter inte att vi omvärderar gamla ställningstaganden.

BERIT OLARS

Mer läsning

Annons