Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Fyra mästare i gruvan

Annons

Den här gången hade han lockat till sig dragspelaren och underhållaren Bengan Jansson, som ofta kamperar ihop med Kalle Moraeus, en annan av Orsas skickliga spelman.

Tjoppe och Bengan skulle ha gett en konsert tillsammans i Orsa för flera år sedan, men det blev inte av. Bengan hade drumlat omkull på motorcykel och Tjoppe satte kniven i vänsterhanden och gjorde den obrukbar för en tid.

Nu stod de på samma scen i sällskap med flöjtisten Jan Bengtsson, till vardags hos Kungliga harmonikerna och Torbjörn Näsbom, violinist hos Norrlandsoperan och en överdängare på nyckelharpa.

Malungsgruvan har blivit ett konstnärligt eldorado. I en veckas tid har några av Nordens förnämsta skulptörer varit där sysselsatta med att forma den knepiga Orsasandstenen och konstnärerna värmde upp publiken i avvaktan på spelmännens intåg.

Moustafa Al`Yessin är skicklig tecknare och kunnig i kalligrafi, men är främst poet. Problemet är att han formar sina dikter på arabiska, varför basen för konstnärsbasset, Kent Boholm, läste dikterna på svenska varefter Moustafa drog originalen.

- Det här är inte lätt ska ni veta, sa Kent. En syrisk poet och en svensk dyslektiker är inte den mest välfunna kombinationen.

Inlevelsen var dock stor från båda håll och publiken lät sig roas.

Till Bohlins Hälsingemarsch tågade musikanterna fram i rampljuset och det var full fart från första tonen. Sällan har dvärgarnas "Hej hå, hej hå" spelats med så rappa fingrar och sådant svung och aldrig har väl Gössa Anders vals haft sådana spontana inslag. Så blir det med inspirerade, lekfulla spelmän vid mikrofonerna. De är inte bara mästare på att hantera sina instrument, utan därtill slängda i käften.

Upplänningen Tobbe Näsboms vattenkomposition var knappast inspirerad av den lugnt flytande Fyrisån, utan av vildare forsar. Hade han vridit upp tempot ett snäpp till, vore risken uppenbar för att nyckelharpan fattat eld.

Tempot var inte precis lugnare i brasilianska "Charinho" med hela kvartetten lössläppt i full frihet.

Bengan Jansson är i sitt esse när han får briljera med några av Alla Edwalls kluriga texter. Den här gången hade han dessutom lyckats finna en Sjömansvisa från Skattungbyn att framföra i grannbyn.

Så förflöt kvällen i en salig musikblandning med allt från spelmanslåtar till några av de klassiska mästarna.

En gång är ingen gång, men två gånger är en vana och vi håller tummarna för att Anders Jakobsson fortsätter sitt lovvärda initiativ att bjuda in till musikfest i Malungsgruvan. Publiken längtar redan till det tredje mästarmötet nästa sommar.

LARS-ERIK KLOCKAR

Mer läsning

Annons