Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Fyra år och flera kilo senare

Annons

Det var 1999 som Lars Wilbe fick idén att sätta upp en musikal. Vid den aktuella tidpunkten studerade han gitarr på Kungliga Musikhögskolans musikerlinje.

- Jag gjorde filmmusik, och det var då jag kom på att det vore roligt att göra en större musikproduktion.

När han sedan åkte till Spanien för att ta sitt diplom på gitarr arbetade han parallellt med att skriva Cinderella-musiken. På kvällar och nätter. Något annat fanns det inte tid till.

Väl hemma i Sverige tog han anställning som lärare i musik och ljudteknik på Högbergsskolans estetiska program.

- Man kan säga att jag har arbetat dubbel heltid under tre års tid, berättar han.

Och det har satt sina spår.

- I söndags när jag vaknade upptäckte jag hur trött jag är. Det har jag inte funderat över på hela den här tiden. Och så har jag gått ned i vikt. Någon sa att jag hade fått rejält häng på byxorna, säger han och skrattar.

Ändå tycker han inte att det har varit alltför arbetsamt. Textförfattaren Ulf Gummesson från Borlänge kom tidigt in i bilden.

- Vi har pratat med varandra varje kväll för att hela tiden veta exakt var den andre ligger, säger Wilbe.

Att Ludvika var platsen för att sätta upp pjäsen stod klart från första stund.

- Jag pratade först med kultur- och fritid. När de var positiva, och jag dessutom visste att det finns talanger inom området i trakterna, var det inget att tveka på.

Något som varit annorlunda i uppsättningen av Cinderella är att regissören inte haft lika stor frihet som han eller hon i vanliga fall har.

- Jag hade redan de flesta scenerna klara för mig, men jag visste att jag inte själv skulle klara att ta hand om regi-biten.

I stället lyckades man få tag på Anne Larsen. Hon har arbetat 15 år inom teaterns värld i Stockholm.

- Jag är utbildad i mönsterkonst och historiska kläder, berättar hon.

- När jag väl kommit in i teatervärlden kunde jag inte slita mig från den, berättar hon.

Det ledde till att hon för ett par år sedan gick in i väggen.

- Jag tog på mig alldeles för mycket arbete, och kände att jag var tvungen att förändra någonting drastiskt om jag skulle få ordning på mitt liv.

Det var då hon tog pension och flyttade till Grängesberg.

- Här har jag återupptäckt vad det innebär att leva, berättar hon förnöjt.

Något som de båda har varit noga med är att inte vid något tillfälle pruta på kvalitén.

- Antingen ska det vara riktigt bra, eller också kan jag ägna min tid åt annat, säger Wilbe.

Och därefter har resultatet blivit. De är båda mycket nöjda.

- Men så har vi övat 20 timmar per vecka sedan påsk, och praktiskt taget hela tiden de senaste två veckorna, påpekar Larsen.

Att hon satt press på aktörerna sticker hon inte under stol med.

- Ibland har de gråtit och frågat mig om det verkligen är för att bli utskällda som de har lagt om arbetstider och kommit på repetitioner.

- Men jag tror att de alla i dagsläget är glada över att vi har kämpat så mycket som vi har gjort, och att resultatet verkligen har blivit bra.

Vad som händer med Cinderella när den spelats färdigt i Ludvika står ännu oklart. Kanske ska den sättas upp i fler städer.

- Eftersom vi arbetat så mycket som vi gjort med det här, vore det synd att bara packa ihop efter sista föreställningen, säger Wilbe.

För sin egen framtid har han annars två olika linjer.

- Jag är periodare. Ibland vill jag bara spela gitarr. Andra gånger tycker jag att det är roligare att göra sådana här saker, med massor av folk som jobbar i team för att uppnå ett gemensamt mål.

- Speciellt roligt är det att följa skådespelarnas utveckling från första repetition till färdig föreställning.

Och han har definitivt fått blodad tand.

- Nu vet jag vilka fallgropar man ska undvika, så det är inte omöjligt att jag så småning om börjar arbeta med en ny musikal.

Men först ska Cinderella trollbinda fler besökare.

- Och jag ska hinna äta upp mig, avslutar Lars Wilbe leende.

STINA ANDERSSON

Mer läsning

Annons