Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Frostig relation mellan Lärka och Boethius

Annons

"Jag räds varken Gud eller Gerda Boethius". Ett citat uttalat av den forna mästerfotografen Karl Lärka. Ett uttalande som utgjorde infallsvinkeln för en intressant berättarkväll för 25-talet åhörare vid Karl Lärkastugan en kväll i förra veckan.

Ingrid Bergman, tidigare chefsintendent för textilkammaren på Nordiska muséet i Stockholm, tog upp ämnet vid onsdagens berättarkväll vid Lärkastugan på Sollerön.

Ingrid hittade det tuffa Lärkacitatet i en lokal nyhetstidning från 1958. Då pågick en muntlig tvist mellan Karl Lärka och Gerda Boethius om fridlysning av olika områden från vikingatiden på Sollerön.

Enligt Ingrid Bergman var Lärkas uttalande ett av många tecken på att Gerda Boethius aldrig blev riktigt accepterad i Mora.

Det var 1921 som den då 31-åriga Gerda blev utnämnd av Emma Zorn till chef för Zornsamlingarna. Gerda kom från Uppsala till Mora, men hennes pappa var bördig från Åhl vid Insjön där Gerda som barn tillbringat några somrar.

Med sin akadamiska bakgrund hade Boethius ett självförtroende att både ta sig ton och i princip uppträda lika självsäkert som en man.

Enligt Ingrid Bergman kan man ännu i vårt moderna tidevarv belöna en man för sitt verk. En lika skicklig kvinna bedöms även för sin personlighet.

- Det utrycks ofta att en bestämd man är principfast medan en lika bestämd kvinna är envis.

Ingrid Bergman anser att det var Gerda Boethius som gjorde Zorns namn ännu mer känt i världen och hon ledde också programpunkterna för uppbyggnaden av Zornmuséet.

- Gerda Boethius hade även en viktig roll inom Hemslöjdsrörelsen och var en av de tre mest betydande för dess utveckling. Hon startade tidningen Hemslöjden 1933 och drev den publikationen under 26 år. Hon skrev själv i den och skaffade även andra författare till utgåvan.

- Hon höjde kunskapen om Mora hemslöjd runtom i Sverige. Gerda såg till att bilder på Mora hemslöjds väverier visades i tidningen Hemslöjden och på utställningar.

Redan när Emma Zorn, år 1927, köpte målhuset, nuvarande Målkullann, för 7 000 kronor, åt Mora hemsljöd fanns Gerda med i det arbetet.

Därför tycker Ingrid Bergman att det är märkligt att Gerda inte nämndes när Mora hemslöjd nyligen firade sitt hundraårsjubileum.

Efter föredraget fick den kunniga åhörarskaran tillfälle att komma med synpunkter. Anders Romson hade bläddrat i Dalarnas hembygdsbok från 1961 och däri hittat en instoppad handskriven lapp från Karl Lärka.

I skrivelsen hade Karl Lärka utryckt att kulturlivet hade varit mycket lättare i Mora om inte Gerda Boethius hade funnits.

HANS OLANDER

Mer läsning

Annons