Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Frivilligförsvaret hjälpte Catarina

Annons

Catarina Nässlander är född i Ungern. Familjen flydde under de kaotiska veckor hösten 1956 då landet förvandlades till ett slagfält. Under striderna i hemlandet och flykten från det blodbad som hotade upplevde fyraåriga Catarina mycket som hon omedelbart skulle ha behövt experthjälp för att kunna bearbeta.

- Men då talades det aldrig om att även barn behövde bearbeta hemska och svåra upplevelser. Krishantering var något för vuxna, barn ansågs inte behöva någon hjälp, påpekar Catarina Nässlander.

Efter flykten kom familjen till Sverige bland de första grupperna av ungerska flyktingfamiljer. Familjen bodde först i Timrå, sedan en kort tid i Stora Skedvi och därefter i Säter. Efter moderns död 1971 blev det Falun en tid. I Borlänge har Catarina bott sedan 1973. Hon har sedan 1974 haft Borlänge kommun som arbetsgivare. Först anställd som barnskötare, efter utbildning 1980-82 arbetade Catarina som förskollärare.

På grund av reumatisk sjukdom är Catarina Nässlander sedan några år sjukpensionerad till 75 procent. Hon arbetar numera 25 procent som fritidsledare på fritidsgården Källan. Catarina som är frånskild sedan 1994 har två barn, Tord som är född 1978 och bor i Trollhättan, Jeanette, född 1980, bor fortfarande i Borlänge.

- Människorna i organisationerna har betytt väldigt mycket för mig. Eftersom jag inte har kontakt med någon egen släkt blir de min släkt, säger Catarina som försöker förklara vad frivilligförsvaret betytt för henne.

- Jag tror att det var en bearbetningsprocess för mig att vara med i frivilligförsvaret. Något jag var i behov av. Jag kunde ta tag i det jag upplevde som fy-

raåring, berättar Catarina om vad det frivilliga försvaret betytt för hennes egen krishantering.

I frivilligförsvaret handlar det om ett drygt tjugofemårigt engagemang i Borlänge Lottakår, Borlänge-Tuna FBU-förening, Dalarnas FBU-förbund och Gävle-Dala Flygvapenförbund.

- Det började med att jag gick med i lottakåren. Sedan blev det mer och mer engagemang, berättar Catarina. Då hon valdes till ordförande i Gävle-Dala Flygvapenförbund var Catarina den första kvinnan i landet som blev styrelseordförande i denna frivilligorganisation. Länge var hon enda kvinnan i organisationen som satt styrelseordförande. Uppdraget som ordförande lämnade hon 1998.

- Att frivilligförsvaret behövs märks då det är översvämningar, eller som vid gasolyckan i Borlänge. Vi har kunskaper och vi kan och vill hjälpa till. I frivilligförsvaret utvecklas du hela tiden. Det gör du på övningar och i styrelsearbetet, poängterar Catarina Nässlander.

Av föreningar utanför frivilligförsvaret har Catarina länge varit engagerad i Nationaldagsföreningen i Borlänge. När barnen var små deltog Catarina i Hem- och skolaföreningens arbete. En tid som tf ordförande. Av intressen utöver frivilligförsvaret nämner Catarina musik, böcker, helst deckare, och resor. Samt skogen och handarbete, när sjukdomen så tillåter.

I dag är Catarina vice kårchef i Borlänge Lottakår, inom den frivilliga befälsutbildningen styrelseledamot i FBU lokalt och regionalt, valberedningens ordförande i Gävle-Dala Flygvapenförbund och styrelseledamot i Nationaldagsföreningen i Borlänge.

Betyder nationaldagsfirandet mer för dig som inte är född svensk än vad det gör för infödda svenskar?

- Ja, det är viktigt för mig. Du ska vara rädd om det land du lever i, det är inget annat land som ska ta över Sverige. Det är vi alla tillsammans som gör Sverige till vad det är, inga andra.

- Språket är mycket viktigt. Har du bestämt för att leva i Sverige ska du också kunna språket, understryker Catarina Nässlander. Högtidsdagen tänker jubilaren fira med öppet hus den 7 september kl 13-17 i lottalokalen med adress Gyllegatan 16 B.

SVEN-ERIK OLSSON

Mer läsning

Annons