Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Frihet gav bättre betyg

Annons

Sedan ett par år tillbaka pågår ett riksomfattande försök att arbeta utan nationell timplan i skolan. Den nationella timplanen anger exakt hur mycket tid som alla elever ska få i varje ämne.

79 av landets kommuner deltar i projektet och skolornas större frihet att själva bestämma över tiden har gett goda resultat. Det visar den första större utvärderingen av projektet.

Betygen har generellt höjts i försöksskolorna jämfört med övriga skolor.

Framför allt har den positiva betygsutvecklingen gällt traditionellt sett svagare grupper som elever med utländsk bakgrund och pojkar.

Tanken bakom projektet är att ett friare sätt att använda tiden på passar bättre in i den nya mål-orienterade undervisningen.

- Frihet - befrielse.

Det är Kajsa Janssons, lärare i årskurs tre på Gruvrisskolan, svar på frågan vad det betyder att slippa arbeta efter den nationella timplanen.

- Vi är tre lärare i arbetslaget som själva lägger upp schemat. Det viktiga för oss är målen och man har det i ryggmärgen hur mycket matte eller svenska som behövs, säger hon.

- Förr var det som ett lokomotiv, alla var på samma ställe och skulle framåt samtidigt. I dag arbetar vi med individer, det är både svårt och roligt.

Då pusslade man med 40-minutersmoduler för att få ihop si och så mycket av alla ämnen för att leva upp till timplanen. Nu värnar man ramtiden, det vill säga hur många skoltimmar eleven ska ha per år, sedan är det elevens behov som styr vardagen:

- Nu går det att utforma dagen på ett annat sätt, säger Kajsa.

- Om ett diagnostiskt prov visar att vi behöver mer matte, ja då kan vi välja att jobba lite extra med det ett tag.

Att arbeta utan timplan visar sig dock vara lite svårare när man kommer upp på högstadiet, när ämnen blir mer specialiserade.

- Det är fortfarande väldigt styrt, säger Maria Elfström, svenska- och SO-lärare i årskurs åtta.

På högstadiet finns ämnena inprickade på schemat och den nationella timplanen fungerar lite som en vägledande karta.

- Men det vi tänker på är målen, inte tiden, säger Åsa Österlund, matte- och NO-lärare i årskurs åtta.

Att inte vara bunden av en timplan innebär frihet också för högstadielärarna och skapar förutsättningar att arbeta över ämnesblocken. På Gruvrisskolan lägger man ner mycket arbete på att tolka och förstå kvalitetsmålen:

- Målen är skrivna på ett sätt som gör dem jättesvåra att tolka, säger Maria.

- De är otydliga både för oss och för eleverna. Målen är tuffa, men stimulerande att jobba med, säger Åsa.

- Skolverket sätter upp mål men ger oss inte verktyg att genomföra dem. Ambitionen och glädjen finns men vi behöver mer resurser och fortbildning, summerar Ulf Backéus, rektor på Gruvrisskolan.

ANN-SOFIE MASTH

Mer läsning

Annons