Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Från bisyssla till heltidssysselsättning

Annons

-Tidigare har det inte funnits någon yrkesinriktad utbildning för biodling, säger utbildningssamordnare Karin Westlund.

De flesta som har gått ubildningen har odlat bin på ideell basis eller haft det som bisyssla (svårt att avstå från den ordvitsen) vid sidan av till exempel lantbruk. Tanken är att kursdeltagarna ska få redskapen att gå från hobbyodling till kommersiell drift.

Eleverna kommer från hela landet, från Burträsk i Västerbotten till Höllviken i Skåne. Utbildningen innehåller både praktiska kunskaper kring själva biodlingen och moment om marknadsföring och företagsekonomi.

Utbildningen är ett Leader+ projekt och drivs av GiAB och Hedemora lärcentrum gemensamt. Elevernas hemkommuner finansierar deras utbildning.

Antalet biodlare har minskat i Sverige de senaste åren och förhoppningen är att utbildningen ska väcka intresset för bin till liv igen.

-Det importeras mycket honung trots att vi har resurserna här i Sverige, säger Ninni Broström från Hedemora Lärcentrum.

Tre lokala honungsproducenter är bröderna Anders och Mattias Laby som driver biodling i Nås och Eva-Lena Wigge som har bikupor i gamla stenhuggeriet i Hedemora.

-Jag har hobbyodlat i tre år. Att odla bin är meditativ och jag känner att jag får följa naturens gång, säger Eva-Lena Wigge.

Bröderna Laby har haft hobbyodling i familjen sedan början av 80-talet. Först de senaste åren har det blivit en kommersiell verksamhet och målet är att ha biodling som huvudinkomst .

Till deras mer udda produkter hör bastuhonung som innehåller läkeörter.

-Man smörjer den på kroppen när man sitter i bastun. Den ger en len hud och är inte ett dugg kladdig, försäkrar Anders Laby.

De gör även propopolis som är en biprodukt (ännu en ofrivillig ordvits) av honungsproduktionen. Propopolis innehåller antibiotika. Bröderna har även planer på att kunderna ska kunna ta sig en geting i form av honungssötad snaps.

Om bina går på bara en viss växtart påverkar det honungens smak. Men hur får man dem att göra det? Man kan ju knappast säga till dem.

-Olika blommor blommar olika tid på året. Om man till exempel vill ha hallonhonung plockar man bort den honung som bina redan producerat så att de måste hämta ny. Sedan flyttar man ut bisamhällena där det växer huvudsakligen hallon precis innan de börjar blomma, förklarar Anders Laby.

STAFFAN WESTERLUND

Mer läsning

Annons