Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Fotbollen är speciell

Annons

- Det har blivit några träningspass genom åren, konstaterar Hans Arnberg lite blygsamt.

Och betydligt fler kommer det att bli, skulle Hans ha kunnat tillägga.

Sitt senaste uppdrag som tränare lämnade Hans Arnberg i oktober.

Han hade då under fem år varit tränare för Stora Tunas damlag. Det var Hans senaste, men knappast sista tränaruppdrag.

- Jag provar redan på ett nytt jobb och är nu i Ornäs och hjälper till, berättar Hans Arnberg, då vi träffas lite drygt en vecka före 70-årsdagen.

Med stor generositet delar Hans med sig av festliga historier från idrottens värld. Men även av sina allvarliga funderingar kring de små idrottsföreningarnas framtid och svårigheterna att rekrytera folk för gamla hederliga ideella arbetsinsatser.

Hans har sedan pojkåren ägnat i stort sett all fritid åt fotboll.

Som de flesta pojkar med arbetarbakgrund började Hans arbeta tidigt. Redan vid 13 års ålder.

- Då det gäller arbeten har jag provat på en hel del, förklarar Hans Arnberg.

I många år försörjde han sig som maskinförare och de sista 19 åren före sin pensionering som lagerarbetare. Arbetsplatsen var då lagret hos Kämpe plåt.

Amsberg och Kvarnsveden, från början hette föreningen Verdandi, var de klubbar Hans främst spelade för under sin aktiva tid. Här lärde Hans känna de under senare tid mycket uppmärksammade landstingspolitikerna Lars-Ove Hagberg och Alf Johansson, vänsterpartiet respektive socialdemokraterna.

Alf Johansson blev Hans bekant med i Verdandi/ Kvarnsveden, Lars-Ove Hagberg i Amsberg.

- Dom har alltid varit rejäla och lätta att komma överens med. Politiker är säkert inget drömjobb, det måste vara jobbigt att alltid vara påpassad, konstaterar Hans Arnberg och tänker naturligtvis på den senaste tidens många och massmedialt hårdbevakade turer i landstinget

Tränare i fotboll har Hans Arnberg varit sedan 1968.

- Jag har gått igenom de flesta fotbollsföreningar i Borlänge, men oftast har jag varit fem- sex år i varje klubb. Mest har det varit seniorer jag tränat, summerar Hans åren som tränare.

Hans tränade bland annat Brages damer i allsvenskan och det har blivit damfotboll han kommit att känna mest och starkast för .

- Ja, jag känner mer för damfotboll än herrfotboll. Tjejer är mer ödmjuka och villiga att lära sig. Jag ömmar verkligen för tjejer, dom har det tuffare, framhåller Hans Arnberg.

Under åren har Hans tränat många duktiga och framgångsrika fotbollstjejer, men då det gäller det egna favoritlaget behövs ingen betänketid. Sina favoriter tränade Hans Arnberg i mitten på 1980-talet.

- Det var ett lag flickor 69 i Brage. Dom var fantastiska, hur duktiga som helst. Vi slog faktiskt Brages all-svenska damer. Vi vann också turneringar som Dalecarlia Cup. Det var en härlig tid och vi hade mycket roligt tillsammans, minns en belåten Hans Arnberg.

Tjejerna från favoritlaget träffar Hans då och då, ofta blir det under Dalecarlia Cup. Många av dem är nu mammor med barn som deltar i cupen.

- Det är alltid lika roligt att träffa någon av tjejerna och dom brukar alltid tala om hur roligt vi hade, berättar Hans.

För egen del vill Hans gärna trycka lite extra på hur viktigt det är att idrott redan under barnåren upplevs som något roligt.

Själv spelade Hans ofta spontanfotboll med sina egna barn och de brukade vänta ivrigt på att han skulle komma hem från arbetet.

Där någonstans fördes Hans egna starka känslor för fotboll och lusten att satsa helhjärtat på en karriär som spelare, vidare till andra och nu tredje generationen Arnbergare.

Barnen Göran, han spelar fortfarande i division 4-laget Bullermyren, Christer och Marie, hon spelar fortfarande i Ornäs, har nått mogen ålder och nu är det deras barn Mikael, Johanna och Hannah som satsar på en framgångsrik fotbollskarriär.

Mikael spelar tillsammans med pappa Göran i Bullermyren, Christers dotter Johanna spelar i Gustafs och Maries dotter Hannah i Ornäs, i mammas klubb.

- Dom är väldigt duktiga alla tre och jag försöker titta på deras matcher så ofta jag har möjlighet. Det är spännande när barnbarnen är på plan, lovar Hans Arnberg.

SVEN-ERIK OLSSON

Mer läsning

Annons