Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Förtroendenämnden är en papperstiger

Annons

Förtroendenämnden är en mellanstation, klämd mellan landstinget och en statlig myndighet - Socialstyrelsen. Detta gör den ganska obetydlig för att vara patienten till mer hjälp än med några tröstande ord.

Det ska till ett beslut i förtroendenämnden om den klagande över huvud taget ska få gå vidare och i så fall i en rättegång som patienten får betala själv. Först efter det att rättegången gett patienten rätt kan Socialstyrelsen ge en enskild läkare en erinran eller varning.

Patienten kan visserligen, om det sker inom två år, få en läkare prickad och få framföra sitt missnöje om bemötande, men vad har patienten för glädje av det när det inte resulterar i någon som helst ekonomisk gottgörelse? De fall som släppts igenom av förtroendenämnden via patientskadenämnden får inte alltid rätt. De som sållas bort i sina klaganden vid förtroendenämndens beslut är mindre än virus i det stora spelet. De är dessutom sjuka och med nedsatta krafter är de hänvisade till sig själva och vad de själva kan göra. Ingenting. Underläge alltså.

Överallt annars i samhället har man möjlighet att få rättshjälp. Denna möjlighet finns dock inte för en patient i vården. Det borde självklart finnas även där. Jag kallade denna för patientsekreterare för att i tanken kunna jämföra med begreppet politisk sekreterare som har till uppgift att stötta landstingets politiker.

Jag vill påstå att förtroendenämnden till och med kan försämra vården för patienten. Läkarna vet att de kan bli prickade för felaktigheter i sin yrkesutövning. Därför kan en läkare med lätthet fördröja en vård så att den tvååriga preskriptionstiden hinner passera. Inom vården har läkarna all, säger all, makt. Övrig sjukvårdspersonal gör absolut ingenting utan läkarstöd även om de ser att felaktigheter och orättvisor sker.

Första gången efter ett olycksfall eller sjukdom som man möter vården hyser man stort förtroende, men denna blåögdhet, när man sett mer, övergår i eftertankens kranka blekhet. Då är det ofta för sent att kontakta förtroendenämnden. Det visste exempelvis mina vårdgivare.

Fel diagnos är en punkt som står upptagen i förtroendenämndens lista över anmärkningar som kan tas upp för prickning. Här borde ortopedkliniken vid Falu lasarett ha anmält sig själv för feldiagnosen enligt Lex Maria.

Jag har i dagarna noterat att Socialstyrelsen föreslår att anmälan enligt Lex Maria ska ske fortlöpande och inrikta sig mer mot systemet än mot individer. Anmälan ska kunna göras av all övrig sjukvårdspersonal som ser felaktigheter.

De fel som begås inom vården kan mycket väl bero på systemfel som drabbar läkarna. Detta skulle innebära att genom tätare anmälningar skulle vården lära sig mer och mer om vad som orsakar fel och därmed lidande för patienter.

IRIS PETERS

Mer läsning

Annons