Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Förstärkt konsumentskydd på dagordningen

Annons

Därmed också sagt att konsumenternas chanser att få hjälp och goda råd inte är som de borde vara. Detta i en tid när samvetslösa företag och näringsidkare allt oftare blåser konsumenter på deras surt förvärvade slantar.

För tio år sedan efterlyste konsumenterna produkttester och detaljerade beskrivningar på prylar innan de gjorde affär. I dag bottnar 80 procent av frågorna till konsumentvägledarna i juridik.

Det konstaterar Håkan Jansson på Region Dalarna i den utredning om konsumentvägledningen i länet, som startade i början på 2005.

Syftet, eller rättare sagt förhoppningen, med utredningen "En förstärkt konsumentvägledning i Dalarna" är att samordna och förstärka konsumentvägledningen i Dalarna.

Initiativet togs dock av konsumentvägledarna som tog kontakt med Region Dalarnas förlaga, Dalarnas Kommunförbund, i hopp om ökade resurser.

Konsumentvägledningen är samtidigt en frivillig verksamhet för kommunerna, vilket också kan förklara varför de lokala beslutsfattarna inte satsat alltför stora belopp på verksamheten.

I dagsläget finns det sammanlagt 5,95 konsumentvägledartjänster i länet. Det innebär att flera kommuner gör som Smedjebacken och Ludvika, och delar på en konsumentvägledare.

Sämst i klassen på konsumentskydd är Vansbro. Här har konsumenterna ingen tillgång alls till "egen" konsumentvägledning.

Utredningen är i dagsläget framme vid remissrundan. Senast den 21 april ska svaren från kommunerna vara inlämnade till Region Dalarna. Men redan nu noterar Håkan Jansson att det slutliga resultatet drar ut på tiden.

- En del kommuner har hört av sig och vill ha mer tid på sig.

Utredaren är måhända inte öppet kritisk, men låter ändå aningen uppgiven över den låga status som konsumentskyddet verkar ha bland länets beslutsfattare. Lite uppmuntrad blir han därför när han får höra att i Smedjebacken ligger ärendet på bordet hos kommunstyrelsens arbetsutskott i dag, tisdag.

- Vad bra, lyder hans lättade kommentar.

Förslaget handlar om en relativt sett stor satsning på konsumentskyddet. Åtminstone om kommunerna löper hela linan och väljer den högsta ambitionsnivån, nivå 8.

I det läget skulle antalet tjänster mer än fördubblas, från dagens 5,95 till 12,95. På den nivån skulle även Konsumentverkets rekommendation uppnås.

I pengar räknat skulle den högsta ambitionsnivån kosta länets kommuner sammanlagt drygt fyra miljoner kronor.

Fördelningen av kostnaderna har baserats på befolkningsmängden, vilket exempelvis för Smedjebacken motsvarar en insats på drygt 160 000 kronor per år, och för Ludvika 376 500 kronor.

Falun satsar enligt förslaget närmare maximalt 800 000 kronor, och Borlänge strax under 700 000 kronor per år.

Den övergripande tanken med utredarens förslag är att konsumentvägledningen samordnas i ett Konsumentvägledningscentrum - KVC - vilket blir ett nav för verksamheten. De lokala konsumentvägledarna fortsätter med sitt arbete, men ska kunna ägna mer tid åt det förebyggande arbetet.

Eftersom KVC ska ha ett länsuppdrag avlastas också vägledarna eftersom alla samtal till konsumentvägledningen i första hand hamnar hos centrets vägledare. Det betyder att konsumenten bara behöver känna till ett telefonnummer, och att de alltid kan räkna med att få hjälp.

När centrets vägledare är upptagna styrs samtalen till de lokala vägledarna.

Eftersom frågeställningarna och de problem som konsumenter råkar ut för är likartade oavsett kommun anses det inte spela någon roll om de inte får kontakt med just "sin" vägledare.

En studie som Handelshögskolan i Göteborg gjort har satt en prislapp på vad det genomsnittliga konsumentproblemet kostar per år och konsument, 2 800 kronor. Används den beräkningen på befolkningen i enbart Dalarna motsvarar det 775,6 miljoner kronor.

HARRI KRIIKKULA

Mer läsning

Annons