Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Först en nybyggarstad - sedan blev Säter Dalarnas första krisort

Annons

Men det var koppargruvan i Falun som gjorde Säter till stad. Här byggdes det första reningsverket för koppar 1619. Innan dess fungerade Sverige som ett riktigt u-land. Malmen bröts och skeppades ut, utan förädling. Om landet sedan behövde mynt, tak och kanoner fick svenskarna köpa tillbaka dyrt.

Säter betyder "slåtteräng", men det blev ändring på det då Govert Silentz byggde reningsverket, garverket, vid Ljusterån. Vattenkraft var ett måste för att driva hjulen som drev hammare och blåsbälgar. Kring industrin flockades arbetskraft, kunniga yrkesmän kom ända från Tyskland. En brädstad växte upp.

- Det var nog rena Vilda västern och i träkyrkan predikades både på tyska och svenska, säger kommunarkivarien Leif Olofsson när han visar runt på Säters gator, numera stillsamma.

Staden har aldrig drabbats av storbrand och både hus och stadsplanen i rutmönster finns kvar.

Man kan fundera över vilket sjå det måste ha varit att skeppa kopparen över Runn och köra den från Vika längs rullstensåsen.

1642 blev Säter stad, men då lades kopparverket ner. Ljusterån har svämmat över flera gånger, tillgången på vatten är för ojämn. Både reningsverk och myntverk flyttade till Avesta där man anlade kanaler för att tämja Dalälvens vattenmassor.

Säter blev tidigt en krisort, avancerat järnsmide blev en ersättningsindustri. Harnesken som bland annat prydde Karl XII:s karoliner blev en storsäljare, innan de kom ur mode. Järnbruk, väveri, yxfabrik och till sist det stora mentalsjukhuset gav nya arbetstillfällen.

Men då är vi långt borta från koppargruvan.

Mer läsning

Annons