Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Forskningslandskapet större än man kan tro

Annons

Men i samhället finns en stor kunskapsmängd som har tillkommit utan att universitet och högskolor varit inblandade.

Rektorn för Kungliga tekniska högskolan, Anders Flodström, skrev för några år sedan tillsammans med innovationsforskaren Charles Edquist att lejonparten av denna kunskapsmängd har utvecklats i människors dagliga arbete, varav en del har artikulerats och dokumenterats och en del existerar endast som så kallad tyst kunskap.

En mindre del av kunskapsmängden har utvecklats genom forskning, och den forskningen har främst bedrivits utanför akademin.

Den näringslivsfinansierade forskningen är 3-4 gånger större än den statligt finansierade forskningen (OECD, MSTI, 2003,) och större delen av denna forskning utförs inom privata eller halvprivata forskningsinstitutioner eller inom företagen.

Kommuner och landsting finansierar forskning och utveckling till en omfattning av 20-30 procent av den statligt finansierade forskningen. En del av dessa forskningsmedel går till regionala branschforskningsinstitut för den offentliga sektorn, som till exempel Centrum för klinisk forskning och Dalarnas Forskningsråd i vårt län. Inriktningen på denna forskning utanför högskolorna är såväl samhällsvetenskaplig som naturvetenskaplig. En slutsats är att det inte är självklart vem som är bäst samarbetspart när näringsliv och offentliga institutioner vill utveckla lärande och är på jakt efter ny kunskap.

Ser vi på kunskapsutveckling som något som sker på många ställen runt om i samhället kan vi tillgodoräkna oss mycket större resurser. Som exempel kan vi ta Högskolan Dalarna som omsätter 69 miljoner kronor på forskning och utveckling (år 2003). En imponerande summa. Men vi bör också titta på de branschforskningsinstitut som finns i Dalarna inom områden som järn- och stålindustrin, transportområdet, offentlig sektor, högspänning med mera.

Då ökar den summan radikalt. Dessa åtta branschforskningsinstitut omsätter i år tillsammans 129 miljoner kronor. Sammanlagt är vi då uppe i 198 miljoner kronor, närmare tre gånger så mycket som enbart högskolans forskningsresurser. Sedan tillkommer dessutom den FoU som bedrivs vid ett antal företag i Dalarna. Stora Enso omsätter exempelvis cirka 135 miljoner kronor i FoU vid de olika enheterna i Dalarna.

Ett spännande forskningslandskap träder fram bestående av en rad pusselbitar i form av olika FoU-miljöer med en kompetens som spänner över ett brett område. Med den bilden på näthinnan kan vi i varje aktuell frågeställning och problem fundera över hur vi bäst lägger pusslet och vilka pusselbitar som är mest lämpliga från fall till fall. Nätverkstänkandet gör mångfalden till styrka och ökar vår totala kompetens och är rimligen ett vettigt att sätt att på bästa sätt utnyttja de resurser vi har.

THOMAS TYDÉN,

LARS-OVE STAFF

Thomas Tydén är chef för Dalarnas

forskningsråd och Lars-Ove Staff är

verkställande direktör.

vid Kvarnsvedens pappersbruk.

Mer läsning

Annons