Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Forskningen om friluftsliv uppmärksammas

Annons

Under de senaste åren har friluftslivet fått större uppmärksamhet från statsmakten och naturvårdspolitiken har blivit mer inriktad på friluftsliv. Vi avsätter närmare två miljarder kronor varje år för att bevara vår natur, och för att få politisk acceptans för det är det viktigt att människor kommer ut i naturen och ser dess värde.

Samtidigt har friluftslivet och dess organisationer fått ändrade förutsättningar och delvis nya roller i samhället jämfört med för bara 10-15 år sedan. Frisam, Friluftsorganisationer i samverkan, har gett ut en rapport på egen initiativ och som har finansierats av regeringen och Naturvårdsverket för att bland annat användas i arbetet med forskningspropositionen.

Rapporten blev verkligen använd, för i den proposition som regeringen lade fram i mitten av mars var friluftsliv omnämnt - för första gången i en forskningsproposition. Regeringen har också gett Naturvårdsverket i uppdrag att ta fram en strategi för friluftslivsforskning.

Rapporten visar att friluftsliv förekommer i en mängd olika utbildningar från förskolan till högre utbildning. Det finns med i organisationers ledarutbildningar, folkhögskoleutbildningar och lärarutbildningarna samt i utbildningar inriktade på turism, på planering och på förvaltning av naturresurser. På de högre utbildningsnivåerna är friluftslivsmomenten blygsamma, jämfört med till exempel Norge där man kan ta kandidatexamen i detta ämne.

Utredningen visar att målen i kurs- och läroplaner för den svenska grundskolan och gymnasiet inte uppfylls i verkligheten. Friluftsliv lyfts fram särskilt i kursplanerna, men antalet friluftsdagar har ändå minskat sedan 1980-talet och de dagar som är kvar utnyttjas ofta till andra aktiviteter - ibland inte ens utomhus.

Om friluftsliv ska få den centrala roll i skolan som regeringen har önskat behöver ansvaret för friluftsliv och naturmöte i skolan breddas. Flera ämnen i skolan kan utnyttja naturen som pedagogiskt rum, till exempel biologi, geografi och historia i samverkan med ämnet idrott och hälsa. För att nå dit behöver man se över och göra förändringar av kursplaner, läroplaner och lärarutbildningar.

Det finns ganska många forskningsstudier i Sverige inom friluftsliv, men forskningen är långt ifrån heltäckande. Det finns ingen institution för friluftslivsvetenskap, inget specialiserat bibliotek och ingen tidskrift för friluftslivsforskning. Friluftsliv har inte heller nämnts i de tre senaste forskningspropositionerna.

Den svenska friluftslivsforskningen är eftersatt, men genom rapporten visar vi att det är ett viktigt forskningsområde. De höga förväntningarna på vad friluftslivet ska åstadkomma vad gäller folkhälsa och en hållbar utveckling motsvaras i dag inte av tillräcklig kunskap om vad vi faktiskt kan få.

I dag har inget forskningsråd eller någon annan forskningsfinansiär ett uttalat ansvar för denna typ av forskning. Därför bör man se till att strukturella lösningar skapas som ger möjlighet att bygga upp friluftslivsvetenskap som eget ämne.

ULF SILVANDER

Ulf Silvander är generalsekreterare

i Frisam som är en sammanslutning av

friluftsorganisationer som täcker

i stort sett all friluftsverksamhet.

Mer läsning

Annons