Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Försämrar Ludvikas konkurrensförmåga

Annons

För Grängesberg saknas analys av patientunderlaget. Samhället har en äldre befolkning, som varit sysselsatt i fysiskt krävande arbeten har stort behov av närlokaliserade vårdresurser. Nedläggning i Grängesberg skulle direkt resultera i dagliga sjukresor till Ludvika för 10-20 patienter till en årskostnad på omkring en miljon.

Varför har Astgård fastnat för nedläggning av Solsidan? Där sitter landstinget fast i ett endast tre år gammalt hyresavtal, som sträcker sig 17 år framåt i tiden? Det föranleder en reflektion över vad som har så radikalt förändrat förutsättningarna på denna korta tidsperiod. Utrymning av Solsidan förutsätter att landstinget rekryterar en extern hyresgäst med friska pengar för täppa igen det årliga hyrestappet på cirka en miljon.

Varför vill Astgård satsa på Ludvika norra? Den vårdcentralen har haft avsevärda driftsvårigheter de senaste åren med bland annat anlitande av stafettläkare. Astgård berättar, att ombyggnader måste göras för att verkliga supervårdcentralen. Astgård berättar dock inte att ombyggnaden är kostnadsberäknad till 15 miljoner.

Astgård anger att 5-10 sjuksköterske- och underskötersketjänster ska slopas. Åtgärden skulle reducera årskostnaden med cirka tre miljoner, men samtidigt försämra landstingets humankapital. Till detta måste läggas en okänd omstruktureringskostnad i samband med uppsägning av personal.

Sammanfattning av de ekonomiska uppgifterna:

q Besparingar: personalreduktion tre miljoner.

q Kostnader: ombyggnad 15 miljoner (engångskostnad).

q Omstrukturering personal: okänd engångskostnad.

q Sjukresor: en miljon.

q Hyresläckage: en miljon.

Det inses lätt att detta inte går ihop ekonomiskt utan, att förslaget leder till att ersätta sjuksköterskor med byggnation och transporter till en högre kostnad och sämre service.

En annan konsekvens ifall Astgårds plan genomförs borde vara en radikal minskning av administration och politiska styrelser ifall den aktiva delen, sjukvården, minskar i omfattning.

Här saknas en plan för effektivisering. Hälso- och sjukvårdsnämnden för Västerbergslagen närsjukvårdsområde kan ju slopas eftersom den uppenbarligen inte har mandat till egna beslut utan sanktionering av landstinget Dalarna centralt.

Astgård jämför vidare Ludvika med Mora där lasarettet huserar primärvården. Men Mora lasarett är ett fullfjädrat lasarett med BB, akutmottagning, kirurgi, ortopedi och annan medicinsk verksamhet. En dignitet som Ludvika lasarett inte har.

Ludvika betalar omkring 400 miljoner i skatt till landstinget Dalarna. Ludvika är dessutom nettobetalare till landstinget, det vill säga inbetald skatt överstiger avsevärt kostnaden för uttagna tjänster. En rimlig åtgärd i ljuset av detta är att öka landstingets aktivitet i Ludvika, som är en ort med god skattekraft. Landstingets aktiviteter har påverkan på samhället utöver sjukvård. Privata företag analyserar ständigt och tar beslut om optimal lokalisering. Det är uppenbart att Astgårds förslag försämrar Ludvikas och även hela regionens konkurrenskraft.

Jag önskar, att Lars Astgård tillsammans med sin chef ordföranden i landstingsstyrelsen Alf Johansson, återkommer och vidareutvecklar tankegångarna om landstingets aktiviteter och hur detta påverkar Ludvikas framtid.

HANS GLEIMAR, LEDAMOT AV KOMMUNFULLMÄKTIGE OCH ERSÄTTARE I KOMMUNSTYRELSEN I LUDVIKA FÖR MODERATERNA

Mer läsning

Annons