Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Fornlämningar i fara

Annons

Hittills har bara fem procent av skogsarealen i Dalarna inventerats. I Gävleborg är motsvarande siffra minst 30 procent.

I Dalarnas skogar finns gott om spår efter våra förfäder. Gamla gruvhål, milor och tjärdalar, husgrunder och fäbodar.

- Skogsbruket behöver veta var lämningarna finns, annars är det stor risk att vi förstör dem. Oftast är det enkelt att skydda lämningarna, säger Staffan Larsson.

Han konstaterar att det råder stor enighet om att forn- och kulturlämningarna i dalaskogarna är värda att bevara.

- De flesta skogsägare tycker att det är roligt med lämningarna. Ofta är det ju spår efter deras egen farfar eller farfarsfar, säger Staffan Larsson.

Men det är bråttom. Varje år gallras eller avverkas tre procent av skogsarealen i länet. Det betyder att skogsmaskinerna på tio år rullar över en tredjedel av skogs-ytan.

Den stora kartläggningen av forn- och kulturlämningarna i skogen ingår i det nationella projektet Skog och historia, ett samarbete mellan Riksantikvarieämbetet och Skogsstyrelsen.

Själva inventeringen utförs av arbetslösa med aktivitetsstöd. På länsnivå är Skogsvårdsstyrelsen projektägare och även länsstyrelsen och länsmuseet är involverade.

- Men ingen får tillräckligt med pengar för att göra något i större skala, säger Staffan Larsson.

Förra året fick Dalarna 250 000 kronor från Riksantikvarieämbetet till inventeringen. Sammanlagt åtta personer kartlade fornlämningar i skogarna kring Leksand-Rättvik. I veckan blev det klart att Dalarna i år får 275 000 kronor till Skog och historia.

- Drömläget skulle vara att få ut 70-100 inventerare om året till en början, och sedan utvidga lite till. Då skulle en ordentlig yta av länet vara inventerad efter tio år, säger Staffan Larsson.

Att grannlänet Gävleborg kommit längre med inventeringen, finns det flera förklaringar till. Bland annat har länsarbetsnämnden valt att satsa en del egna pengar på projektet.

Men även här efterlyser man en större satsning från statsmakterna.

- Skogsvårdsorganisationen får i princip ett uppdrag av regeringen, men måste gå med tiggarmössan för att klara det, säger Sven-Olof Algotsson på länsarbetsnämnden i Gävle.

- Det allra bästa vore om de kunde anställa några personer, med någon form av stöd. Här i Gävleborg skulle det finnas utrymme för fyra till sex årsjobb, utöver de inventerare som är ute under sommaren, fortsätter han.

Tidigare artiklar om miljön i Dalarna publicerade: 30/12, 31/12, 5/1, 19/1, 20/1, 23/1, 30/1, 3/2

INGER WALLIN

Mer läsning

Annons