Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Fordonselever kostar mest

Annons

Till fordonsprogrammet på Haraldsbogymnasiet kommer elever från hela Sverige för att studera personbilsteknik, karosseriteknik, lackeringsteknik eller nordisk lackering.

Av de 63 elever som just nu går på programmet är 14 inte Falubor, och det är deras utbildningsplatser som kommunen måste sätta en prislapp på för att kunna skicka en räkning till deras hemkommuner.

Men att prismärka utbildningsplatserna är en klurig uppgift då det är många komponenter som måste räknas med:

- Personal och lokaler är de stora kostnaderna. Hur stora grupperna är påverkar också, att ha många mindre grupper är dyrare. Vissa program kräver dyra läromedel som fordon, bygg och restaurang, säger Nils Kempe, ekonom på skolförvaltningen.

På fordonselevernas schema står sånt som fordonsteknik, fordonsel, hydraulik och pneumatik; men enligt Göran Hellgren lär man också ut färdigheter som är minst lika viktiga trots att de inte är schemalagda:

- Vi fostrar dem också socialt, säger han.

Hos humanvetarna på Kristinegymnasiet står dock sådant på schemat som etik och människokunskap i praktiken:

- Etik - skolan har en tradition av att arbeta med etiska frågor. I de gamla programmen omvårdnad, barn och fritid finns det etiska frågorna med och när vi skulle vidga verksamheten kände vi att det var en bra tradition att bygga vidare på, säger Birgitta Guldbrand, lärare i samhällskunskap och psykologi.

På Kristinegymnasiet är man lite konfunderad över att två av deras utbildningar är billigast. På humanvetarprogrammet väljer man efter årskurs ett inriktning, antingen mot samhälls- eller naturkunskap, men båda dessa utbildningsvägar är dyrare när de sker på Lugnet:

- Jag tycker att det är lågt med tanke på att vi har inriktningar, säger Iréne Andersson, rektor på Kristinegymnasiet.

På fordonsprogrammet går det få tjejer. På humanprogrammet desto fler. På Kristine var en av tankarna med att satsa på etik att locka fler tjejer att studera naturvetenskap, men fortfarande är det samhällsvetenskap som lockar flest elever:

- Det är svårt att få det att bli fifty-fifty, det är en slagsida på samhällskunskapen, säger Björn Persson, mattelärare:

- Det är svårt att bryta den sneda könsfördelningen. Vi har fått fler killar på barn- och fritid och det är bra för det är trevligt med en jämn könsfördelning, säger Birgitta Guldbrand.

Mer läsning

Annons