Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

För en gångs skull kan du hjälpa

Annons

I Sverige finns cirka fem miljoner värphönor. Av dessa sitter cirka två miljoner i bur, resten går på golv. I många, många år har branschfolk, politiker, djurskyddsorganisationer och andra engagerade vetat att de moderna värphönorna lider.

Man kan inte ha 2 000 exakt lika gamla fåglar av samma kön ihoppackade så trångt att de knappt kan röra sig, utan att det blir problem. Problemen heter kannibalism, stress, äggledarinflammationer, fjäderplockning, sjukdomar och skador.

Sätter man djuren i små, små burar, med ett rede att samsas om, vardera 15 cm sittpinne en handsbredd över nätgolvet samt en undermålig ströbytta för alla djuren att bada i, ja då förstår de flesta att hönorna mår riktigt, riktigt dåligt.

Tyvärr är Sverige ett av de, låt säga tre ledande länderna när det gäller djurskydd.

Det ger ett hum om hur det ser ut i övriga världen. Kort sagt, köper man ägg från affären ger man sitt bidrag till ett massivt förtryck. Ekologiska ägg är snäppet bättre, men det är tyvärr marginellt.

Det förstår var och en som har insikt i en hönas behov.

Äggnäringen har en branschtidning som heter Fjäderfä. I den, och även återgivet på hemsidan, läser jag följande:

"Per-Olof Björnsson (ordf. Svenska Ägg) påtalade den svåra situation som regeringen satte svensk äggnäring i, när man vid ett jippo plötsligt sjösatte världens hårdaste djurskyddslag. Tyvärr tyder just nu mycket på att övriga europeiska länder försöker få ekonomiskt stöd för att följa efter Sverige mot en bättre djurhållning. Konkurrensen riskerar därmed att förbli mycket orättvis. Mot bakgrund av detta menade Per-Olof Björnsson att svensk äggnäring behöver stöd från riksdag och regering."

Åtminstone jag blir mörkrädd.

Det är av yttersta vikt att vi som konsumenter nu visar att vi är djurvänner.

Hönor är levande, varma, intelligenta (tvärtemot vad många tror) och framför allt, kännande individer. De vill inte sitta i bur. De vill inte trängas i hangarer.

De vill se solen. De vill gå och sprätta i små flockar med en tupp som skapar trygghet. Varför vägras vissa djur ett anständigt liv, samtidigt som vi skämmer bort andra?

Fråga dig själv: Är jag djurvän, eller tycker jag bara om vissa djur? Ska jag äta omelett eller ska jag välja något annat? För en gångs skull kan du hjälpa och påverka! Slarva inte bort den chansen.

Hanna Ekegren

Mer läsning

Annons