Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Flytta Engelbrekt till trafikskyddad plats

Annons

Med "anknytning" avsåg jag att de antingen fötts i Falun, gått i skola eller arbetat här.

Inte ens med möda har jag kunnat få in Engelbrekt i min förteckning. Enligt flera framstående forskare var han bördig från och verksam i Norberg. I sin frihetskamp sökte han hjälp hos järn- och kopparbergsmännen i Bergslagen. Att han kommit att hedras med en staty på Stora Torget i Falun är en egenartad historia.

Om denna berättar Örjan Hamrin i sin skrift "Kampen om Engelbrekt. En 40-årig konststrid i Falun" (1984). I sammanfattning gick det till så här:

Under senare delen av 1800-talet trodde man att Engelbrekt var född i Falun. Med detta som tema höll en lärare i Östra skolan år 1899 en engagerande historielektion då frihetshjälten Engelbrekt prisades. Han borde få en staty.

Efter många förvecklingar stod Karl Hultströms "Engelbrekt" på sin plats med invigning den 17 november 1919. Konstnären hade utformat statyn för att ställas på kyrkogårdshörnet i korsningen Åsgatan-Svärdsjögatan, med den kala baksidan vänd bort från åskådaren. Karl Hultström tog illa vid sig av avsteget och av den följande konststriden. Denna gällde i huvudsak placeringen.

I samband med dagens planer på Stora torgets omdaning har statyns placering ånyo blivit aktuell.

Ett exempel på detta är Jan Lindholms (mp) motion till kommunfullmäktige av 13 juli 2002. I denna yrkas bland annat att kommunen utreder frågan om Engelbrektstatyns placering och kostnaden för en eventuell flytt.

Jag har tagit del av yttranden i samband med motionen. Min tilltro till såväl berörda myndigheters som till våra valda organs tillförlitlighet har skakats i sina grundvalar. En instans har svarat att statyfundamentet passar bra som en bakgrund till bekväma soffor.

I sitt yttrande 9 december 2002 försvarar kulturnämnden den nuvarande placeringen bland annat genom att: "Tusentals abiturienter vid Falu högre allmänna läroverk samlats framför statyn för den obligatoriska fotograferingen innan studentskrivningen i svenska ägde rum". Argumentet är irrelevant.

Vad har tidigare fotograferingar att göra med statyns placering på 2000-talet? Kulturnämnden är för övrigt så säker på sin sak att den anser sig inte behöva göra den av kommunen begärda kostnadsutredningen.

Ett tungt argument för kulturnämndens avslag är att statyn "troligen skulle behöva konserveras och förstärkas för att överhuvud taget klara av en flyttning". Uttalandet spreds genom massmedia, vilket torde ha förvirrat både allmänhet och beslutsfattare.

Statyn är gjord av brons, med en legering av koppar och tenn. Man behöver inte vara metallurg för att veta att bronsen är väl beprövad och stark, utnyttjad i statyer sedan antiken, i kyrkklockor och som kanonrör.

Jag har spårat bakgrunden till kulturnämndens rädsla. Det är en skrivelse från Dalarnas museum av 9 juli 2001 enligt vilken "statyflytten kan bli komplicerad då svetsskarvar kan gå upp efter 82 år".

Med min tekniska bakgrund kan jag inte förstå hur en svetsning av en så stor bronspjäs gått till, allra minst vid slutet av 1910-talet. Det sägs ingenting om svetsgodsets sammansättning. Rent hypotetiskt skulle korrosionsangrepp eller spänningar i den för mig ännu hypotetiska svetsfogen kunna skapa problem.

Museet har varnat. Tidsgränsen 82 år är överskriden. En självklar följd bör därför bli att statyn snarast flyttas och sätts på ett trafikskyddat ställe och helst på ett vibrationsdämpande underlag. En flyttning stöds av museet med hänvisning till att den skulle ha gillats av konstnären.

För övrigt anser jag att världsarvsrådet borde tillfrågas vilken PR-symbol som det anser värd en central placering på Stora Torget.

E BÖRJE BERGSMAN

Mer läsning

Annons