Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Fler intresserar sig för julskinkans bakgrund

Det är inte bara priset som avgör när svensken köper julskinka.
Allt fler vill veta var och hur grisen levt innan den hamnar på julbordet.

Annons

Efterfrågan på ekologisk julskinka har ökat kraftigt de senaste åren. Förra julen uppgav var femte hushåll att de ville ha en ekologisk skinka till jul. Scan räknar med att sju procent av alla skinkor de säljer i år är ekologiska, men att det är långt fler som skulle vilja ha en - drygt var tredje kund.

Hittills har efterfrågan varit större än tillgången. Men i år ser det ut att vända. För första gången räknar nu de stora livsmedelskedjorna Ica, Coop och Axfood med att kunna tillgodose alla kunder som vill ha en ekoskinka på julbordet.

Tills för några år sedan ansåg många tillverkare det nödvändigt med smakförstärkare och fosfater få att julskinkan skulle se aptitlig ut och smaka som förväntat. De senaste årens debatt om tillsatser i mat har lett till att först smakförstärkarna och nu också fosfaterna har försvunnit ur de flesta skinkorna. Men till skillnad mot Finland tillsätts fortfarande nitrit i så gott som alla skinkor.

Nitrit sprutas in i skinkan för att öka hållbarheten och för att ge skinkan dess röda färg. Nitrit är en tillsats som Krav inte tillåter. Forskning har visat att nitrit när det når magsäcken omvandlas till nitrosaminer som kan ha hälsoskadliga effekter.

Det här gör att merparten av de 150 ton julskinkor från svenska Krav-grisar inte får Kravmärkas som julskinkor. I stället säljs de med EU-ekologsik märkning. Endast runt fyra ton av Krav-grisarnas julskinkor är nitritfria och kan därför säljas med Krav-märket.

Ekologisk i all ära men viktigast för svensken är ändå att skinkan är svensk. 85 procent av svenskarna föredrar att köpa svenskt griskött. Det visar en ny Sifoundersökning som LRF presenterade i veckan.

En dryg fjärdedel, 26 procent, motiverar detta med att djuromsorgen är bättre på svenska gårdar jämfört med djuromsorgen i många andra länder. Lika många anger att de vill stödja företag och bönder som är verksamma i Sverige, medan 21 procent hänvisar till minskade transportsträckor och 16 procent till större säkerhet ur smittskyddssynpunkt.

Mer läsning

Annons