Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Fler anmäler försvunna pengar

Förra året kom 25 procent fler anmälningar till Allmänna reklamationsnämnden (ARN) om obehöriga uttag med plastkort.

Men kunden får sällan rätt mot banken.

Annons

Bankerna ersätter oftast den som utsätts för obehöriga uttag, exempelvis när en skimningsliga varit framme och kopierat kortuppgifter som de sedan använder för att handla eller göra uttag.

Men i vissa fall när kunder råkar ut för debiteringar som de inte vill kännas vid vill banken inte betala.

– Det kommer ju lägen då banken anser att man har varit grovt oaktsam med kortet, man har kanske inte skyddat koden tillräckligt, och då kan man anses vara betalningsskyldig, säger Fredrik Nordquist, jurist på Konsumenternas bank- och finansbyrå.

– Det vanligaste som folk ringer till oss om när det gäller kort är olika typer av obehöriga uttag, säger han.

Sommaren 2010 infördes nya regler som för över ett större ansvar på konsumenten. De nya reglerna innebär att den som utsätts för ett obehörigt uttag kan tvingas betala antingen 1 200 eller upp till 12 000 kronor i självrisk, beroende på hur oaktsam man anses ha varit med kortet. Om den som använt kortet obehörigen slagit in rätt kod får exempelvis kunden betala självrisk.

– Det ökade antalet anmälningar till oss beror nog till stor del på den nya lagstiftningen och att bankerna vill ha prövat var gränserna går för oaktsamhet, säger Peter Karlén på ARN:s bankavdelning.

Visserligen ökade anmälningarna till ARN, men det är sällan kunden vinner. Bara i 6 av 111 fall som avgjordes 2011 fick kunden rätt mot banken, medan fler än hälften fick avslag.

Polisanmälningarna om skimning och obehöriga uttag minskar däremot, i och med att alla svenska kort nu har ett chip och säkerheten därmed blivit högre. Skimning förekommer, exempelvis då och då vid obemannade bensinstationer, men i mindre omfattning än tidigare, enligt Harald Runge, chef för bedrägeriroteln vid Skånepolisen.

Fast samtidigt är det inte säkert att alla händelser polisanmäls, och ingen vet hur stora belopp som försvinner från svenska konton varje år, eftersom bankerna inte vill dela med sig av sina siffror.

– Förut tvingade banken kunden att göra polisanmälan, men så är det inte längre. Nu ser banken direkt om transaktionen görs på andra sidan jordklotet och kan snabbt konstatera att den aldrig kan utreda hur det gått till. Men man kan ju diskutera om det är okej, säger Harald Runge.

Mer läsning

Annons