Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

FK svarar på juridikfrågor: Ni gör som ni vill med arvet

Annons

Fråga:
Jag och min man har i ett inbördes testamente bestämt att 100 000 kronor ska utbetalas till vår gemensamma dotter när den förste av oss avlider. Kan man vid bouppteckningen efter den först avlidne öka på den summan?
” En som funderar”

Svar

Arvsreglerna innebär att när den första av två makar avlider och det enbart finns gemensamma barn, ärver den efterlevande all den avlidnas egendom med fri förfoganderätt. Detta gäller såväl giftorättsgods som enskild egendom. Det är emellertid fullt möjligt för makarna att genom testamente förordna på annat sätt, så länge de tar hänsyn till barnens laglott. Det är alltså inget som hindrar att de gemensamma barnen får del av arvet redan vid den först avlidne förälderns död.

Den efterlevande maken kan dessutom göra ett arvsavstående, antingen med ett bestämt belopp (legat) eller också med en kvotdel, och därmed se till att barnen får ut sitt arv eller del därav redan vid den förste förälderns död. Genom arvsavstående sänker man normalt den totala arvsskatten. Därmed kan man utnyttja det skattefria grundavdraget, dels blir barnets lott beskattad från botten av arvsskatteskalan. Det är viktigt att påpeka att ett arvsavstående måste vara villkorslöst. Föreskrift om enskild egendom innebär att ett arvsavstående inte är villkorslöst. Om det inte är villkorslöst eller om den som avstår förfogat över arvet så beskattas det som gåva och inte som arv. Därmed kan det bli aktuellt att betala både arvs- och gåvoskatt.

I ert fall har ni förordnat att 100 000 kronor ska tillfalla er dotter redan vid första makens död. Om det finns mer egendom i boet än efterlevande makens giftorätt och de aktuella 100 000 kr så kan den efterlevande genom ett arvsavstående se till att er dotter får ut mer av sitt arv redan när den förste av er avlider.

Avslutningsvis bör understrykas att om ni testamenterar ett visst belopp till er dotter kommer hon inte att bli dödsbodelägare i den först avlidne förälderns dödsbo. För att hon ska bli dödsbodelägare krävs i stället att ni förordnar att en viss kvotdel av arvet ska tillfalla henne. Motsvarande gäller vid arvsavstående, d v s om man avstår ett visst belopp blir hon inte dödsbodelägare. Detta blir dock fallet om man i stället avstår från hela arvet eller en kvotdel.

HÅKAN ULLBERG

Mer läsning

Annons