Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Fin sommar för kyrkomusik

Annons

En tillbakablick ger vid handen att det har varit ovanligt många lokala musiker och sångare på programmet den här gången. Har det varit någon speciell tanke bakom de?

- Nej, det har helt enkelt blivit så. Vi har fått fina ekonomiska villkor och dessutom har vi lyckan att ha extremt många bra artister med lokal förankring. Jon Lundberg, Daniel Furugren, Katarina Frogner, Björn Jadling och - inte minst - Maria Keohane som jag hade förmånen att få spela med. Ingen skugga må falla över övriga artister i sommar, men Maria spelar i en egen division, för att tala sportspråk. Hon drog dessutom stor publik.

- En annan av sommarens verkliga upplevelser var besöket från Ukraina, en konsert med flera dimensioner. Här fick vi inte bara bra sång och musik, utan även en inblick i folkets villkor, vilket gjorde upplevelsen än större, menar Jörgen Engström som själv svarade för finalprogrammet på onsdagskvällen.

Som gammal elev till Dorothy Irwing har han helt och fullt anammat hennes idéer om vikten av även verbal kommunikation med publiken.

- Det är alltid bra om man kan ge förutsättningarna för de musikstycken man ska spela, kanske någon kuriös liten anekdot runt verket eller upphovsmannen eller något annat som kan skapa förväntningar innan man tar sig an verket, säger han.

Just den lilla stunden öga mot öga med publiken innan man intar orgelpallen på läktaren är mycket viktig för att skapa kontakt med publiken, att ge den en känsla av delaktighet i skapandet. Det är just det konceptet som skapat framgången med lunchmusiken i Ludvika Ulrika kyrka under senare år, inbillar vi oss.

Det finns inget tristare än att höra en brusande kyrkorgel utan att på något sätt få kvitto på att den hanteras av en levande människa.

- Man ska inte vara rädd för att umgås med publiken även utan instrument, menar Diplomorganisten Jörgen Engström.

BERTIL DANIELSSON

Mer läsning

Annons