Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Fartkamerorna bara en bluff

Annons

Falu Kuriren avslöjade förra året att kamerorna inte varit påslagna en enda minut under de första tre månaderna 2002, något som rikspolisstyrelsen var mycket kritisk till.

Tidningens summering för hela 2002 visar nu ett sammanlagt resultat på 130 kameratimmar, det vill säga cirka elva timmar i månaden i snitt. Det är att jämföra med Västerbottens län, som hade mer än tre gånger så många driftstimmar, 436 timmar på ett år.

Lite mer än två timmar i veckan har kamerorna i snitt varit påslagna i Dalarna.

Sämst driftstid har kamerorna i södra delen av riksväg 70 haft. Sträckan Brunnbäck-Säter hade kameror i drift fem timmar per månad under förra året, lite mer än en timma i veckan. Antalet övervakningstillfällen var inte heller särskilt många, inte mer än sex totalt, det vill säga en gång varannan månad.

- En timma i veckan, det är under all kritik. Sex gånger på ett år är dåligt, och då är jag snäll, säger kommissarie Sten Byström vid rikspolistyrelsen, RPS.

Något bättre såg det ut på sträckan Amsberg-Häradsbygden:

Sex timmar i månaden var kameratiden då, 1,5 timma i veckan.

Men inte heller det resultatet får RPS att jubla.

- Det är rent ut sagt bedrövligt dåligt i Dalarna och Värmland när det gäller driftstiden på kamerorna. Det är synd för det är en metod som fungerar bra, det visar VTI:s rapport, säger Sten Byström.

Men de goda resultaten kan snabbt ändras om inte kamera-övervakningen görs på riktigt.

- Man måste bedriva verksamheten med utrustning. Effekten kommer successivt att minska när allmänheten känner till att det inte finns några kameror i skåpen, säger Byström.

Sammanlagt registrerades förra året 173 fartsyndare på kamera i Dalarna. I Västerbotten togs samma period 747 fartsyndare. Så skulle RPS vilja att det såg ut i Dalarna också.

- Det är rimligt att göra som i Västerbotten. Där ligger det på en bra nivå, säger Byström.

Länets trafikpolischef tycker att kritiken är orättvis:

- RPS måste vara medvetna om att vi haft mycket stora tekniska problem. Sedan har vi bara en enda man som jobbar med detta och han jobbar inte heltid. Då får man inte samma resultat som i andra län, säger Kjell Larsson, trafikpolischef i Dalarna.

Larsson tycker att systemet med fartkameror är "en bra verksamhet som påvisat mindre trafikolyckor". Samtidigt har dalapolisen inte fördelat resurserna så att fler ägnar tid åt just kameraövervakningen. Den kräver särskild utbildning, och det är det bara en person som har.

Finns det inte en risk att folk tappar respekten för kamerorna om man inte använder dem?

- Jo. Men vi har driftstid på kamerorna, säger Kjell Larsson.

Men inte särskilt mycket tid. Sex gånger förra året på södra sträckan, är det acceptabelt?

- Det är inte acceptabelt. Men det beror som sagt på olika saker, säger Kjell Larsson.

Rikspolisstyrelsen har redan diskuterat förbättringar med dalapolisen, som lovat bättre resultat.

Men fler poliser som jobbar med kamerorna blir det inte. I stället hoppas dalapolisen att de tekniska problemen nu lösts och att resultaten därmed förbättras drastiskt.


fakta | fartkameror

En studie från Vägverkets väg- och transportforskningsinstitut visar att antalet trafikolyckor med dödade och skadade minskat på de sträckor som haft hastighetsövervakning med kameror.

Den största minskningen gäller dödsolyckor och dödade personer.

På samtliga sträckor har det skett betydande hastighetssänkningar. Ju högre medelhastighet före försöket, desto mer har hastigheten minskat. Källa: RPS

ANNA RUNNBERG

Mer läsning

Annons