Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Fantastiskt bensträck

Annons

Kärring vadå? Jag fick ett vykort härförleden, ett kort med tant i rosa skor, rosa jumper, blommig kjol och ena benet i vädret.

Rosa tanten gör ett fantastiskt gymnastiskt bensträck.

Ena benet rakt upp, parallellt med busshållplatsens stolpe.

På baksidan av tantkortet. Små uppmuntrande käcka rader.

Se upp i backen, 1,3 miljoner pensionärer i backen!

- Glöm inte, nu är det fyrtiotalisternas tur.

- De är många, de är bråkiga. De blir tamejtusan en grym lobbygrupp! Hi,hi! Hälsningar från god vän med lika många årsringar som dina.

Det är kul med kort och brev...

Självklart är jag lika vig som rosa tanten...

- Tja, det sitter väl i munnen då, tyckte närstående...

Hm, Oförskämt! Se här, jag drar till med en spagat, inte mött med någon entusiasm.

- Dystert, påstår rara sjukgymnasten, som kallar mitt rörelsemönster för överrölighet.

- Sådana åkommor som gamla cirkusartister dras med, tillägger hon. Jag har aldrig befunnit mig i någon cirkusmanege, däremot som ekvilibrist på livets spända linor.

Sjukgymnasten som ger mig ordentligt, riktiga rörelseövningar - skakar på huvudet och säger - att mitt spagat inte är nåt att skryta med...

Okay, jag lägger handflator i golvet, långt bakom benen.

Rullar in en boll, som envist rullar iväg, när jag med instruktion försöker att nå den.

Visst knäpper det till här och där, men...

Åldringar kommer och går. Dagens pensionärsgäng är inte lika tysta som på farmor och farfars tid. Ebba, Albert, Ingela, Kerstin och de andra lever om, kräver och tiger inte still.

En gång fanns det tanter och farbröder, äldre människor, som snällt sträckte fram handen och bjöd på karameller -ur en påse eller glasskål. Sådana varelser är sällsynta.

Akta er... Jag råkade härförleden helt tanklöst ställa min handväska på intillstående rullator - och blev grymt utskälld.

Jag, oförskämda människa, borde bättre begripa...stjäla stöd för en höftledsopererad! Jag bad om ursäkt, men tanten smattrade vidare.

Skönt, att hon hade mål i munnen. Än finns det många tysta åldringar, som inordnar sig i systemet.

Vi, tjolahopp, som dansat mer än en sommar, som kallades för teenagers, skruvade Rock around the clock till botten, läste Bild Journalen och...

När vi äldremognar är det liksom, märkvärdigt värre.

Som om ingen före oss någonsin blivit äldre...

Sjukvården vill inrätta äldrevårdscentraler, servicehusen är "rivna", men yngre pansjisar dansar och ler...Än så länge.

- Ställ dig i kö för höftledsoperation, annars får du väl ingen när du behöver, påstår vänskara som noterat mitt värstingspagat.

- Sällan! Sa ni höfter? Puh, jag vill ha nya ben, "dansben".

Och om jag blir sittande, med eller utan höftkula, ska jag banne mig skriva en bok om åldrandet.

- Jamen barnbarna då...vadå, tänker du inte?

Nybliven grannmormor med nyss inhandlat babypaket i storlek 80, blir upprörd och rödblommig över min skriviver.

- Snälla nån, åttlingarna har vuxit ur koltåldern. De struntar väl i om deras mormor emigrerar till Toscana eller Afrika. Bara de når dit med mobilen på Comviq Kompis...eller får några hundringar när de fyller år.

GITTAN KNIFSTRÖM NORDEN

Mer läsning

Annons