Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Falun mot strömmen

Annons

Samtidigt som många andra kommuner stänger fritidsgårdar och drar ner på anslagen till fritidssektorn väljer Falu kommun motsatt riktning.

Sedan 1994 har antalet svenska fritidsgårdar minskat med 30-40 procent. I Falun har åtta gårdar blivit nio - en ökning med 12,5 procent - och ytterligare en planeras på Britsarvsskolan.

Samtidigt har anslagen ökat med drygt två miljoner kronor och de totala öppettiderna och personalstyrkan utökats i och med att kommunen tagit över de föreningsdrivna gårdarna i Grycksbo och Svärdsjö.

- Det finns nästan ingen annan stad med Faluns storlek som har så många fritidsgårdar, konstaterar fritidsledaren Anders Björnberg.

Hans kollega Per Staffas fortsätter:

- Ändå hör vi allt för ofta att det inte finns något för ungdomarna i Falun, till och med att det inte finns några fritidsgårdar längre.

Staffas och Björnberg är märkbart trötta på all okunskap kring deras yrkesroll och vill ge en mer rättvisande bild.

- Som fritidsledare har vi nog varit dåliga på att marknadsföra våra grejer utåt och tyvärr finns en nidbild av fritidsledaren som en liten lekledare som bara spelar pingis och dricker kaffe, säger Staffas.

Men det sker mycket mer än så inom Fritid Falun. Varje fredag samlas till exempel 300-400 nyktra ungdomar på kommunens fritidsgårdar och var fjärde fredag arrangeras ett stort drogfritt disko, hittills med uppåt 500 ungdomar per tillfälle.

- Numera är det närmast unikt att få 400-500 ungdomar till ett drogfritt disko. Jag tror att vi lyckas för att vi jobbar professionellt genom våra fritidsledare, säger Björnberg.

- Utan fritidsgårdarna skulle risken vara stor att flera hundra ungdomar hamnade på stan i stället och det skulle bli bra mycket stökigare, säger Per Staffas.

MAGNUS ROLANDS

Mer läsning

Annons