Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Falun klarade utsläppen bra

Annons

Det finns gott om nedskrivna ögonvittnesskildringar från Falun från olika tidsepoker som beskriver svavelrökens ohälsosamma och miljöfarliga påverkan.

- Tidigt känner man till att svavelröken är giftig. Från 1300-talet och framåt var det till exempel förbjudet att sommartid rosta malmen utanför gruvområdet, eftersom röken tog död på skörden, säger Stefan Löfgren.

Han har tillsammans med kollegor från Sveriges Lantbruksuniversitet, Umeå universitet, Uppsala universitet och Kungliga tekniska högskolan gjort studier om svavelutsläppens effekter under en längre tidsperiod. En unik studie om försurning för att vara i Sverige.

De studier som tidigare gjorts här är kopplade till moderna tiders svaveldioxid-utsläpp, för det var först efter andra världskriget som utsläppen från industrier och uppvärmningsanläggningar blev rejält stora i Sverige. Och det var först på 1960-talet som de stora svaveldioxid- utsläppen kopplades ihop med den ökande försurningen i sjöar och marker. Först då blev det en debatt som följdes av politiska beslut att minska dem.

- I Sverige var luften som sämst i början av 1970-talet. Därefter har man konsekvent arbetat för att minska utsläppen, sedan dess har det bara blivit bättre och bättre, säger Stefan.

Att studien gjordes med Falun som utgångspunkt beror på att det finns ett unikt material kopplat till staden. Genom att kopparhanteringen kom under statlig kontroll från och med 1200-talet och framåt, finns det också väl bevarade dokument som berättar hur mycket kopparmalm som årligen brutits i gruvan. Det gjorde det möjligt för forskarna att räkna ut hur mycket svaveldioxid som har släppts ut från 1200-talet och framåt.

Falu kommun hjälpte sedan forskarna att räkna ut den historiska luftkvaliteten med ett datasimuleringsprogram som kommunen till vardags använder sig av för att hålla koll på dagens luftkvalitet.

- Vi har lagt in vår information om svavelutsläppen i programmet och på så sätt fått fram hur luftkvaliteten i Falun har varit från 1200-talet och framåt.

Det rör sig givetvis om enorma utsläpp. Under 1600-talet släpptes det under vissa perioder ut nästan lika mycket svaveldioxid i Falun under ett år som det i dag släpps ut i hela landet under ett år.

Så varför ser då inte området ut som en steril öken i dag?

- Markerna runt Falun har uppenbarligen haft en hyfsad förmåga att motverka det sura svavelnedfallet och det som i dag främst styr tillståndet i skog och vatten är naturliga processer, är Stefans svar.

Visst är marken i Falun fortfarande sur efter hundratals års av massiva utsläpp. Den har ännu inte hunnit återhämta sig trots att utsläppen minskat och luften blivit renare. Men vid jämförelse med sydvästra Sverige - vars sjöar och marker försurades kraftigt först i och med 1900-talets utsläpp från industrin - är inte Faluns mark och vattnen exceptionellt sura.

- Den viktigaste orsaken till att försurningen inte gått längre i Falun är att vittringen, det vill säga upplösningen av små mineralkorn i marken har kunnat motverka huvuddelen av den syra som tillförts under 1 000 år. I sydvästra Sverige har markerna inte motsvarande förmåga, vilket gjort att det blivit surare där trots att mindre syra tillförts, säger Stefan.

Mer läsning

Annons