Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Faddrar efterlyses

Annons


Jasmin och Josefin önskar sig faddrar och fadderfamiljer.

I november 2002 slöt kommun-en ett nytt avtal med integrations-verket som innebär att Ludvika ska få ta emot 50 flyktingar per år.

Tre familjer, med rötterna i Irak respektive Demokratiska republiken Kongo, har redan kommit. Människor som, i motsats till asylsökande, redan fått sitt permanenta uppehållstillstånd här.

Nu önskar sig Jasmin och Josefin faddrar/fadderfamiljer.

- Målsättningen är att de som kommer till Ludvika snarast möjligt ska få en fadder.

Kontakten mellan fadder - flykting innebär ett ömsesidigt utbyte, inte minst när det gäller de olika kulturer som möts.

- Och för den som flyttar hit är det ett stöd främst när det gäller språket.

Det kan vara lättare att våga försöka använda sig av sitt nya språk, göra sig förstådd även om man är osäker på ordvalet, tillsammans med någon man känner, betonar Jasmin.

Tjejerna på flyktingmottagningen har försökt värva fadderkontakter på egen hand, privat, men behöver ett större gensvar.

- Vi försöker "matcha", gemen-samma intressen, barn i samma ålder och så vidare, mellan fadder - flyktingar.

- Vi kommer att vara med första gången och dessutom ska vi försöka ha åtminstone en gemensam träff om året.

De som får permanent uppehållstillstånd kan ofta en del svenska.

- De har varit här i Sverige kanske tio månader redan, på förläggningen.

Jasmin och Josefin finns där hela tiden som backup för den som vill vara fadder.

- Och det är en ideell verksamhet, det är inget tvång, man styr själv sin tid, betonar båda.

- Skulle det inte fungera så är det inte något man tagit på sig för evigt, inte om man inte vill.

Medan det å andra sidan kan innebära vänskap för livet.

Det kan vara svårt att komma in i det svenska samhället, att få kontakter. Med en misstro mot allt som vi inte riktigt känner oss vana vid, har vi kanske en tendens att avskärma, att bli rädda för det okända.

- Men det finns naturligtvis eldsjälar, som vill hjälpa till och det är dem vi försöker hitta, vädjar Jasmin.

Kommunen hade under många år, sedan 80-talet, ett avtal som sades upp av integrationsverket för något år sedan. Då sökte sig för få till Ludvika. Nu har flyktingsströmmen ökat och behovet av integration i samhället är stort.

Sedan 1995 har Jasmin Scheir-Johansson jobbat på flyktingmottagningen i Ludvika, tidigare som flyktingsekreterare. Flyktingsamordnare är hon sedan i fjol, medan Josefin Nilsson vikarierar på hennes "gamla" tjänst.

Josefin och Jasmin ansvarar i tre år för integrationen av nyanlända. Under den här tiden har flyktingarna introduktionsersättning.

- Det är statliga pengar som täcker i tre år, sedan ska den som kommit hit vara självförsörjande, ha arbete. Det innebär att vi på tre år ska göra ett bra jobb, ler Jasmin.

När den som fått permanent uppehållstillstånd kommer till Ludvika inleds ett intensivt samarbete.

- Först när de kommer gör vi en introduktionsplan, berättar Josefin.

- En slags personakt med social situation och målsättning. I samarbete med arbetsförmedlingen och skolan träffas vi och planerar.

Utifrån individens önskemål jobbar man vidare.

- Vad vill han eller hon göra, är det tandläkare man vill bli till exempel, och hur uppnår man målet?

På Jasmin Scheir Johanssons och Josefin Nilssons önskelista står också praktikplatser, kanske en chans att få se mer av det yrke man kanske hamnar i så småningom, liksom ett sätt att uppnå full sysselsättning vid sidan av intensiva studier i svenska.

- Alla läser SFI - svenska för invandrare - förmiddagar och ett par eftermiddagar i veckan. Men målet är sysselsättning på heltid och då behövs praktikplatserna i kommunen.

Mer läsning

Annons