Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Fäbodlivet fångat på film

Annons

Mannen som vandrar i september har redan visats på fem stora filmfestivaler och fler väntar på att visa den. Dessutom är intresset bland rättvikarna stort att få se filmen. När Rättviks kulturhus hade en egen filmfestival i höstas var samtliga föreställningar till filmen mer än fullsatta.

Men det är inte det viktigaste, anser Arde-Shir, Adde, som Bertil kallar honom.

-Jag ville, om än lågmält fånga en del svensk kulturhistoria, själv fick jag svar på många frågor om Sverige och det svenska samhället. Genom jobbet med filmen lär jag mig mer om Sverige. Min nyfikenhet på svensk historia, tillvaro och miljö var en av orsakerna till att jag gjorde filmen.

-Jag vill också säga något om det hårda svenska klimatet, hur svårt och kämpigt generationerna före oss haft. Skillnaden mellan livet under förra sekelskiftet och 1930-talet, jämfört med nutiden är enorm och utvecklingen har gått ofattbart fort.

Det började med att Adde letade efter de ovanliga, svarta hönsen som kan flyga. Han hittade dem hos Bertil och blev också fängslad av hans liv.

-Bertil hade flygande höns, men framför allt öppnade sig en helt ny värld för mig. Fäbodbrukarens. Jag ville fånga hans tillvaro och skildra ett rytmiskt, harmoniskt liv, ett långsamt liv tillsammans med djuren och naturen och årstidernas växlingar.

Adde har filmat, tagit upp ljud, redigerat, ett på intet sätt lönande arbete eller helt lätt att genomföra projektet.

Att visa Goth Bertils liv och skapa förståelse för hans situation var det viktiga. Det är en timmes lång, lugn berättelse som visar ett år av Bertils liv och bland annat fäbodlivet under vintern.

Film i Dalarna är den enda institution som bidragit ekonomiskt till projektet, med cirka en sjättedel av hela kostnaden, men Adde kunde göra filmen tack vare inkomster från ett annat, tidigare filmprojekt.

-Även om det ibland var jobbigt kände jag ett så starkt engagemang i filmen att jag inte kunde annat än fortsätta, säger Adde.

Filmen har hittills visats på Göteborgs internationella filmfestival, Umeå filmfestival, Vännäs filmfestival, Lidens naturfilmfestival och Dalarnas regionala dokumentärfestival.

I kulturnämnden och hembygdsförenings regi har filmen visats för fulla hus och den kommer att visas igen i Rättvik.

-Jag har försökt sälja den till SVT, Sveriges television, men har inte lyckats. Under fem år har jag levt med filmen och lagt ned mycket arbete. Nu fortsätter jag med mitt nya filmprojekt om psykiatriska miljöer i Sverige från 1870-talet till 1930-talet, berättar Adde som arbetar och bor i Göteborg.

KATARINA CHAM

Mer läsning

Annons