Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ett nej är lika fel nu som det var då!

Annons

Nu hotar nej-sidan åter igen med sina orealistiska demonbilder. Vi kan i dag konstatera att nej-kampanjen då, inför EU-omröstningen 1994, torgförde överdrifter, halvsanningar och ibland rena fantasier. Nu upprepas samma beklagliga beteende inför valet om euron. Vi gör nog alla klokt i att ställa oss frågan varför nej-sidan gör så.

En mycket viktig fråga är - vem vinner på ett nej i folkomröstningen? Vilka är de krafter som står bakom nej-sidans argument? Vilket samhällssystem förespråkar de i andra viktiga politiska frågor?

Inför folkomröstningen 1994 påpekade Birger Schlaug vid en intervju att det nog skulle vara klokt att behålla alla broschyrer, debattartiklar, annonser med mera för att senare, efter några år, se vad som verkligen hände och vilka som fick rätt.

Förmodligen blev resultatet inte det som herr Schlaug egentligt avsåg. Vi har nu varit med i EU i åtta år. Vi vet vad som hände. Det blev inte istid. Sverige gick inte under. Vi har i stället fått det bättre och vår handel med EU har ökat. Vårt välstånd är bättre nu än 1994. Tillväxten i EU har ökat under dessa åtta år. Är det inte lite typiskt att dagens nej-förespråkare inte längre vill kännas vid sina tidigare domedagsbilder?

Näringslivet tog tydlig ställning för ett ja till EU 1994 och näringslivet tar nu genom Svenskt Näringsliv tydlig ställning för ett ja till euron. Sju av tio av våra 60 000 medlemsföretag i 48 olika branscher har gett oss ett entydigt uppdrag att aktivt verka för ett ja till euron. Ett ja för Sveriges skull.

Förutom alla de viktiga ekonomiska skälen för ett utvecklat företagande och för ökad tillväxt handlar folkomröstningen också om i vilket samhälle vi vill leva och verka. Vill vi ha ett samhälle som bejakar internationellt samarbete, ett samhälle som välkomnar förändringar som leder till tillväxt och ett samhälle som tar ett ökat internationellt ansvar? Svarar vi helt eller delvis ja på denna fråga så måste vi rösta ja den 14 september. Vi måste göra det för allas vår skull, för oss själva, för våra barn och för vår framtids skull.

Flera företrädare för nej-sidan försöker som sagt dra kortsiktig populistisk nytta av den osäkerhet som många människor känner inför det kommande valet. Osäkerheten blir naturligtvis inte mindre av den skrämselpropaganda och desinformation som sprids. En viktig uppgift för alla som verkar för ett ja måste alltså vara att försöka minska osäkerhet genom att sprida en mer saklig redovisning av fakta.

Skälet till detta formulerade Francis Bacon redan för mer än 400 år sedan då han konstaterade att: "Ingenting får människor att misstänka så mycket som att veta lite. Därför ska vi bota misstänksamhet med kunskap och inte låta våra onda farhågor frodas i okunskapens dunkla dimmor".

En sådan kunskap är att de 100 ekonomer som ingår i Föreningssparbankens EMU-panel redovisar att det finns ett starkt stöd för euron i de tolv länder som i dag använder den nya valutan. Dessa ekonomer uppskattar att "betyget" för euron bland de mer än 300 miljoner medborgarna i dessa länder är så starkt som 4 på en skala 1-5.

Valet den 14 september handlar inte bara om ett ja eller nej till euron och om ett ja eller nej till tillväxt utan också om i vilket samhälle vi vill leva och verka. Gör som mer än 300 miljoner andra EU-medborgare. Rösta för öppenhet, utveckling och samarbete - rösta ja för Sveriges skull.

CARL STRÖM

Mer läsning

Annons