Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ett lyft för Kalle

Annons

Det är inte bekant om Kalle lyfte en och annan bägare för att fira den stora dagen, men ett ordentligt lyft gjorde han bevisligen.

Vi träffade honom uppe vid Stollen och hans ärende var en smula speciellt.

Han skulle köra en repris på ett mandomsprov för 42 år sen. Låter det konstigt?

Så här ligger det till:

När Stollbergs gruvgubbar skulle kolla om en snorvalp var mogen för tungt underjordsarbete fick de testa att lyfta en speciell sten.

Underjordsarbete och handlastning - cirka 30 ton per skift - var, och är, ingenting för bleksiktiga bokhållartyper.

- Jag minns Arvid, en riktig kraftkarl som bodde här uppe och som jobbade med lastning. När han gick till gruvan på morron och när han gick hem på kvällen gick han lika spänstig och rak. En kompis blev nedskickad i gruvan när han var 18, och han skulle jobba idag med Arvid. Han såg väl att kompisen inte var nåt kraftpaket, så han la bara in en ny pris och sa sätt däg å ta igen däg, du gôssä. Sen körde han vidare med samma kraft, säger Kalle inte utan beundran i rösten.

Igelström och Ivar, två skogshuggare här uppe, minns han också som verkliga profiler.

Ivar hade den lilla egenheten att han pratade för sig själv - i två olika röstlägen.

Det blev en ganska komisk effekt, särskilt när han kom på motorcykeln och överröstade motorljudet med sina två röster.

- Dom sa att han dukade för två när han käkade också, skrattar Kalle.

Vi står på den plats där han och hans familj levde som arrandatorer från tidigt 50-tal, det sista torpet här uppe. Farsan var murare och familjen kom från Burens till Stollen.

- Han blev allergisk och när chansen till det här torpet kom så slog han till.

Jag vet nog hur det går till att handmjölka en ko, säger kraftkarlen Tamminen.

- Jag var nio år när vi kom hit och därmed kan man säga att jag började mitt arbetsliv. Gruvhålen vid Stollberg var Kalles lekplats. Dagens barnpsykologer skulle få blodstörtning om de hörde honom berätta om vad han, Kusk-Rolf och de andra utsatte sig för.

Torpet brann ner för ett antal år sen. Nu är det bara skog på tomten. Snabbväxande sådan.

Den aktuella lyftstenen ligger på den rastplats där Väster Silvbergs Vänner årligen uppför sitt "Kampen om silvret".

Det är den stenen Kalle ger sig på mitt på sin 60-årsdag.

- Få se hur det går. Första gången jag gav mig på den här stenen var jag 18, så det ska bli spännande att se om det finns några krafter kvar, säger han.

Jodå, visst finns det krafter kvar i den sex decennier mogna kroppen. Kalle håller sig i form. Har lyft 180 kilo i bänkpress och förbereder sig för veteran-SM i dagarna.

Han var med och hivade skrot vid första Veteran-VM 1986 som späd 42-åring.

Lyftstenen som Kalle nu tänker ge sig på väger ett kvarts ton, som han själv uttrycker sig.

- Det låter litet tyngre då, garvar han innan han ger sig på sin uppgift.

Han är en smula betänksam eftersom det regnade dagen före och han är rädd att stenen sugit i sig för mycket vatten och blivit tyngre.

Några sekunder senare har han lyft stenen. Försöker gav tydligen mersmak:

- Jag ska göra om det här varje år i fortsättningen, säger han.

Jag lovar ett nytt reportage när han fyller 80.

BERTIL DANIELSSON

Mer läsning

Annons