Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ett grönvitt hjärta blöder

Annons

Tore Åhs, Bengt Bornström, Gert Nilsson, "Putte" Källström, "Garvis" Andersson med flera storheter i IK Brage var de största idrottsliga föredömen jag som liten grabb på sextiotalet kunde ha.

Hade man lyckan att få se någon av spelarna på stan så satt saligheten kvar i bröstet i flera dygn. Mitt autografblock var fullt av Bragespelare i flera årgångar.

Jag och pappa missade aldrig en match på Vallen. Mitt Bragehjärta föddes.

Jag har följt Brage med samma hjärta år efter år, efter år med både glädje och smärta.

Många har de kämpar varit som genom åren burit Bragefanan stolt och högt: Bernhard Brcic, Göran Arnberg, Anders Fernström, "Serik" Johansson, Tomas Nilsson med flera, med flera.

De hemmamatcher som jag missat de senaste fyrtio åren får plats på ena handens fingrar. Känslan som finns i hjärtat för klubben kan närmast beskrivas som kärlek.

Men det som jag, och den mer än tusenhövdade stampubliken på Vallen, fått bevista den här hösten, och framförallt under oktober månad, måste beskrivas med ord som - skamligt, ärelöst, vanhedrande och oförskämt.

Att under höstsäsongen ha fått åse en massa oengagerade individer med total avsaknad av moral, framför allt i avslutningsmatchen i Växjö, så fullständigt skämma ut och svika supportrarna och det stolta klubbmärke som de trätt på sig, får upprördheten att rubba till och med ett gjutet grönvitt hjärta.

Det är flera av de äldre spelarna som svikit när det dragit ihop sig och inte stigit fram och tagit sitt ansvar.

Heder dock åt undantag som Gerhard Andersson, Jonathan Lundevall, Anders Sjöö. Flera sådana kämpar krävs nu i den nödvändiga nystarten.

Det behöver vädras i klubben och släppas in flera nya, engagerade ansikten och röster både på planen och i styrelserummet.

Ett stort ansvar ligger nu på ordförande Peter och valberedningen att hitta en bättre styrelse inför årsmötet i mars.

Vi som älskar Brage vill inte skämmas längre. Vi vill bara återfå värdigheten!

TVÅTUSENFEM

Mer läsning

Annons