Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ett blomstrande Hildasholm

Annons

Innanför Hildasholms tjocka, vita väggar är det svalt och skönt. Turistgruppen förflyttar sig i maklig takt mellan rummen. På fötterna har alla de välbekanta och prasslande blå skoskydden som känns igen från fler ställen än just detta museum.

- Ja, den där Axel var väl också en kvinnokarl, hörs en av kvinnorna i gruppen säga lite tyst till sin väninna.

Familjen Munthes olika talanger och egenheter, den påstådda kärleksaffären mellan Axel Munthe och Drottning Victoria samt husets historia, är vad som intresserar besökarna mest, berättar några av guiderna. Ibland leder nyfikenheten hos besökarna till frågor på riktigt detaljerad nivå.

- En gång var det några som undrade om Axel Munthe var jungian eller freudian. Andra vill veta om han var med och förlöste sina egna söner, berättar guiden Karin Fridlund.

- Efter rundvandringarna händer det att guiderna pratar om sina besökare och vilka frågor de ställde, berättar Karin.

Allra roligast blir det när det kommer specialister som kan lära ut lite nytt. Allt ifrån klockspecialister till kännare av italiensk 1400-talskonst har varit på genomresa och besökt det speciella huset i sommar.

- Det är jättekul när det kommer specialister. Om de vet något om sakerna i huset som vi guider inte vet, skriver vi upp det i en särskild bok, berättar Carin Palmcrantz.

Hon är fascinerad över hur intresserade folk är och tycker att vetgirigheten bara ökat under de fyra år som hon visat huset.

- Folk är så kunniga och frågvisa och verkar hitta inspiration till sina egna hus och trädgårdar här. Det verkar vara en ny våg. Kanske har de tittat på sommartorpet på tv, för de vill veta allt om textilier, byggnation och annat, säger hon.

Intendenten Pia Thunholm tittar nöjt på skaran besökare som väller ut på hustrappan. I snitt passerar 280 personer genom byggnaden varje dag. Mycket talar för att rekordet på 17 400 besökare år 2000 kommer att slås i år.

- Hittills har vi haft nästan tretusen fler besökare i år, jämfört med samma tid förra året. Vissa dagar har vi varit så fullbokade att vi redan på morgonen fått sätta upp en skylt utanför och tala om att det är fullt.

Att intresset för Hildasholm ökat i år tror hon delvis beror på Bengt Jangfeldts nya biografi om Axel Munthe som kom i höstas. Andra besökare berättar att de sett TV-programmet om huset och familjen som visades i julas. Pia berättar att de flesta som kommer är kvinnor i övre medelåldern.

- Jag tror att det som lockar är att huset är så personligt inuti. Dessutom är det ett ovanligt bygge för att vara här i Dalarna.

Precis som några av de tidigare åren, satsar Hildasholm på en del kringaktviteter i sommar, till exempel konserter och kurser i akvarellmålning.

Pia drömmer om hur verksamheten kan utvecklas inför kommande år.

- Allra roligast skulle vara att få ordna teater precis som pojkarna Munthe gjorde när de var små. De tillverkade ju till och med egna kulisser och marionetter.

De stora nyheterna finns för tillfället att se i trädgården. Både köksträdgården och anläggningen för medicinalväxter är nya för säsongen.

- Köksträdgården fanns redan på Hildas och sönernas tid. Vi har utgått från en skiss och ett flygfoto för att få det så likt som möjligt, berättar trädgårdsmästaren Ingemar Blomqvist.

Medicinalträdgården däremot är ett nytt påhitt, men har en slags koppling till Axel Munthes läkargärning. Både bolmört, fingerborgsblomma och en ricinbuske finns på tillväxt här. Ingemar Blomqvist vandrar dagligen runt mellan påfågelsträdgården, rosenträdgården, enbuskträdgården och den nedgrävda trädgården.

- En het dag arbetar jag gärna i fontänträdgården där solljuset strilar in genom lövverket. En kulen dag föredrar jag att gå in bakom murarna vid huset där det inte blåser så mycket från Siljan.

Arbetsplatsen beskriver han som en sagomiljö, men helst av allt skulle han ha velat vara med på 1920- och 30-talen, då både huset och parken var full av familjen Munthes eget liv.

- Det hade varit kul att få vara med på den tiden då allt var äkta. I dag kan det ibland kännas lite som att allt är kulisser.

JOHANNA ÅFREDS

Mer läsning

Annons