Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ett avgörande skede

Annons

Vad tycker du om energiresurserna i Siljans ringen?


Siljan är en skapelse från världsrymden efter ett meteoritnedslag för 360 miljoner år sedan. Det var först 1970 detta med säkerhet kunde konstaterats. Siljansringen har en diameter på 65 kilometer och det som en gång hände och skapade Siljan har fastställts som det största meteoritnedslaget i Europa.

Minnesgoda kommer ihåg djupgasprojektet som drevs av statliga Vattenfall. Två borrhål, 6 000 meter djupa, borrades i Gravberg respektive Stenberg i silurringens ytterområden. 375 miljoner kronor plöjdes ner i hålen som gav noll i utbyte.

I dag äger Sören Hedberg och hans bolag Igrene två borrhålen och han konstaterar att djupgasborrarna dirigerades till alldeles fel platser i ringen.

- Det var naturligtvis dömt att misslyckas när de borrade i graniten. Det är här i sedementen sprickzonerna finns, säger Sören Hedberg och pekar på en magnetisk karta som Igrene beställt från Sveriges geologiska undersökning, SGU.

På kartbilden framgår sprickzonerna tydligt. De finns i alla fyra Siljanskommunerna och de finns i Siljan.

Bland annat utanför Sollerölandet uppstår varje vinter runda vakar i sjöisen där det sipprar upp bubblor. Enligt Sören Hedberg är det metan som läcker upp.

- Metan alstras i magman i jordens inre. Meteoriten krossade jordskorpan och därför kan metangasen sippra upp i Siljansringens sprickzoner.

Det har hittills satsats tre miljoner kronor av privata pengar i geotermiprojektet. Att borra 500 meter med dagens teknik kan göras till en kostnad av cirka 300 000 kronor, enligt Hedberg.

Ett tydligt bevis på detta var en fastighet i närheten av Vasamonumentet i Mora som under flera år under 1950-talet värmdes upp med gas som kom från underjorden.

"Gashuset" i Mora väckte ingen större uppmärksamhet då. Oljebrännarna var på modet och matades med billig olja.

- Bland annat i det här aktuella området finns en tydlig sprickzon markerad på kartbilden SGU tagit fram, säger Sören Hedberg.

Nu är det inte främst metan Igrene är ute efter när det i vår kommer att borras på det egna markområdet vid Vattumyren i Mora.

- Vi är i första hand ute efter varmvatten och enligt vårt underlag ska det finnas 25-gradigt vatten på 500 meters djup.

SGU konstaterade redan 1984 mycket märkliga förhållanden i samband med att det borrades efter vatten vid Mora bryggeri.

SGU beskrev då förhållandena så här;

"Normala temperaturgradienter i urberg ligger mellan en och två grader per 100 meter. Den uppmätta temperaturgradienten i Mora liknar närmast förhållanden som uppmärksammats i samband med de gotländska oljeborrningarna.

De uppmätta temperaturgradienterna i Mora är unika för svenska förhållanden och indikerar extra ordinära energiresurser i marken om dessa resurser kan anpassas till lämplig värmepumps- och borrteknik"

Sören Hedberg anser att det i Siljansringen finns en värmereservoar som klarar alla fyra Siljanskommunernas fjärrvärmebehov.

Igrene har även del i och samarbetar med bolaget Global green managment AB, GGM som har tekniken för att kunna generera elektricitet med hjälp av varmvatten och gas. Hemligheten är en axialgenerator som företaget konstruerat.

- Elmaskinen fungerar jättebra, men det finns barnsjukdomar som måste överbryggas innan maskinen är färdig att släppas ut på marknaden, säger Sören Hedberg.

Projektet med att utvinna geotermisk värme ur Siljansringen har i alla fall kommit till ett avgörande skede. Sören Hedberg är spänd av förväntan, samtidigt som han vill göra markeringen att det krävs en hel del tur om det ska bli en fullträff redan i första borrhålet.

Exempelvis borrades 31 hål i Nordsjön innan en hel nations lycka påträffades i det 32:a hålet.

- Det mest positiva för närvarande är det intresse som visas från SGU. Där skulle man aldrig lägga ner det arbete man gjort om det inte fanns en stark tro på projektet, säger Sören Hedberg och tillägger avslutningsvis att länsstyrelsen vill ha en träff med alla fyra Siljanskommunerna i april-maj med anledning av geotermiprojektet.

STEN WIDELL

Mer läsning

Annons