Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Enormt infobehov

Annons

Solveig har gått en lång väg till sitt journalistyrke.

1981 flyttade hon till Stockholm.

Hon jobbade som dagmamma och biträdande restaurangchef på Vattenfalls personalrestaurang.

Ett tag var hon också husmor på Väsby skola.

Solveig och hennes dåvarande man hade byggt hus i Sollentuna. Och de hade fått flera barn.

Men Solveig trivdes inte i Stockholm och längtade hem. Så småningom gick också flyttlasset till Linghed, där familjen köpt en gård.

- Vi hade får, höns och kalkoner, berättar Solveig. Det var väldigt nära att vi köpte en ko också...

För att livnära sig jobbade Solveig hemifrån åt ett inkassoföretag. Och under några år vikarierade hon också på kvällar och helger inom hemtjänsten.

- Båda jobben var nyttiga för mig, säger Solveig. De gav mig erfarenhet och insyn i andra områden än jag jobbat inom tidigare, och erfarenheter har man alltid nytta av.

Runt 1990 gick Solveig till Arbetsförmedlingen. Hon ville ha något annat att jobba med.

- Och jag fick göra ett anlagstest, berättar hon. Det testet sa att jag i första hand borde satsa på att bli journalist - i andra hand fotograf.

Solveig blev inte så förvånad. Under hela sitt liv hade hon varit intresserad av att fotografera och att skriva.

- Jag fick ett jobb på annonsavdelningen på Falukuriren. Och jag skrev också några kåserier som tidningen började publicera.

Har man fått in en fot är det sedan lättare. När FK:s lokalredaktör i Svärdsjö - Rolf Gunnarsson - blev riksdagsman, fick Solveig erbjudande om att bli lokalskribent i Svärdsjö.

- Ett mycket stimulerande och intressant arbete, menar Solveig. Det var himla roligt. I tre och ett halvt år åkte jag omkring bland folk i stugorna och fick lära känna Svärdsjöbygden ordentligt.

Tyvärr lades Svärdsjöredaktionen ner så småningom.

Solveig blev nu frilansreporter. Ett tag jobbade hon också som redaktör för programmet Nyhetstecken vid SVT i Falun. Sedan somreporter på Dala Demokraten i Borlänge.

Under år 2000 blev hon sedan "alltiallo"; reporter, fotograf och redaktör för söndagstidningen Falun/ Borlänge Allehanda och för annonsbladen i Falun, Borlänge, Avesta och Hedemora.

Under jobbet med annonsbladen surfade hon friskt omkring på Internet.

- Jag upptäckte hur mycket som fanns där, och hur mycket intressant det fanns att göra artiklar på. Internet innehåller oerhörda mängder information.

Solveig ville dela med sig av sina kunskaper. Hon startade en egen tidning som handlade om vad man kan hitta på nätet.

- CC Nytt hette den. Men att göra tidning är ett tungt jobb och jag trivs bäst med att vara anställd. Så jag sålde den så småningom.

Solveig hade frilansat en del åt Reporter.se - ett av de många företag som finns etablerade på Dalregementet.

- Jag har jobbat här i tre år och har nu en tjänst på 75 procent. Här trivs jag bra, säger hon. Jag har fått fortsätta med att jobba mycket med webben, och det tycker jag är extra roligt.

Hon har bland annat vidareutbildat sig som filmare och filmredigerare.

- Så nu gör jag många filmade nyhetsinslag för webben. Rörliga bilder gör det lättare för folk att ta till sig ett budskap. I kombination med skriven text är det oslagbart.

Solveig gör också kundtidningar och powerpoint-presentationer.

Informativa presentationsprogram som även innehåller filmade nyhetsinslag.

De laddas ner på CD skivor eller i små USB-minnen, som bara sticks in i datorns USB-ingång och som sedan kan användas vid presentationer på till exempel möten och konferenser.

- Vi hjälper även till med att göra hemsidor på webben lite mera levande, berättar Solveig. Fyller på hemsidorna med önskat nyhetsmateriel.

Solveig trivs också mycket bra med det kvalitetsarbete Reporter.se bedriver.

- Inte minst trivs jag bra med vår språkvårdare och korrekturläsare. Falukurirens gamle nyhetschef Åke Siljeström. Honom har jag haft kontakt med ända sedan min FK-tid, och han är min mentor.

- Åke betyder mycket för vår språkvård. Han gör en ovärderlig insats för vårt kvalitetsarbete...

LARS-ERIK MÅG

Mer läsning

Annons