Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

En viktig historia att berätta

/

Litervis med kokkaffe och enorma mängder kakor.
Det har fotografen Magnus Wennman konsumerat under arbetet med boken De sista tanterna.

Annons

– Det har varit fantastiskt. Tanternas historia är viktig att bevara, och det har inte gjorts förut. Vi har verkligen tagit dem på allvar, behandlat dem med respekt. De tror inte att de har något att komma med, det ligger i deras natur. Men vi har sagt "allt du varit med om är viktigt", säger Magnus Wennman.

Han är uppvuxen i Bengtsheden utanför Falun, började som 17-åring på Dala-Demokraten, fortsatte till Expressen och har nu arbetat på Aftonbladet i elva år. I år vann han också den prestigefyllda utmärkelsen Årets pressfotograf.

Arbetet med boken började när tidigare kollegan Fatima Bremmer tog kontakt. Magnus Wennman hakade på direkt. Sedan har boken växt fram under 1,5 år.

– Det har varit jättespännande. Vi har varit från Skara i söder till Luleå i norr, träffat människor, gått på bridge, bingo, syjuntor och mycket annat, säger Wennman som har en av sin barndoms tanter med i boken – Iris Israels från Svärdsjö. En annan dalakvinna som porträtteras är Märta Eklund från Avesta.

– De flesta av oss har en relation till en tant, och de uppstår i nya varianter, men dem vi har träffat växte upp och bildade familj under 1930-40-talen, och har med sig många värderingar från den tiden, säger Magnus Wennman.

Han och reportern Fatima Bremmer berättar alltså om kvinnor födda under 1910-1930-talen, generationer som aldrig fick en egen ungdomskultur. De porträtterar ett fler av dem, och ger bakgrunden till deras karakteristiska inredning, frisyr, klädstil och fritidsintressen.

Mer läsning

Annons