Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

En vanlig dag i riksdagen

Annons

Det blev ytterligare ett telefonsamtal innan hon bänkade sig i utrikesutskottet som hon smet från för att träffa tidningens utsända.

Runeson tog emot i bankhallen, berättade om taket som var byggt av stålbalkar från Domnarvet i Borlänge och annars dekorerat med stora målningar, Skåne och Lappland.

Sedan följde en lång vandring i maktens korridorer.

-Riksdagen består av sju hus som är sammanbyggda med gångar. Vi socialdemokrater har huset Cephalus och längst bort sitter moderaterna i huset Mercurius, berättar Runeson som från sitt arbetsrum har sex minuter på sig att springa till voteringarna i riksdagssalen.

- Hittills har jag hunnit. Det är långa korridorer och trappor och skulle man vänta på hissen så hinner man inte fram, berättar hon.

Det bästa med riksdagshusen tycker hon är Stockholms ström som hon passerar flera gånger dagligen i sin språngmarsch mellan arbetsrummet, utskotten och plenisalen.

Genom de stora fönstren känner hon kraften i vattnet:

- Herre gud vad mycket vatten det är just nu. Jag berättar för alla att Stockholms ström får vattnet från Strömsholms kanal och Kolbäcksån och att jag skulle kunna åka båt mellan Smedjebacken och riksdagen.

Runeson blev Dalabänkens flitigaste motionär under höstens allmänna motionstid.

- I en av motionerna tar jag upp hotet mot Strömsholms kanal. Det är ändringar i EU-stödet som hotar verksamheten. Kanalen är viktig för oss att stödja, den betyder mycket för kulturen, industrihistorien och för turismen, säger Runeson som har en affisch för Ekomuseum Bergslagen på väggen på sitt arbetsrum.

Men att åka båt till jobbet hinner hon inte. En vanlig vecka i riksdagen börjar på tisdagarna då det är partidag där veckans jobb läggs upp. Nu är det mycket med a-kassan och jobben. Har hon ingen interpellation eller något annat som måste försvaras på fredagarna så åker hon hem sent på torsdagskvällen. Måndagarna är det partiarbete hemma i Smedjebacken eller hos Landstinget Dalarna som gäller.

- Vi har det ganska turbulent nu i riksdagsgruppen. Det är första gången jag befinner mig i opposition och det är en helt ny roll. Valförlusten innebär att det är många som måste lämna jobbet hos riksdagsgruppen, konstaterar hon, men räknar med att Eva Ullberg (från Ludvika) som är mammaledig för sitt andra barn är tillbaka i vår och att Karin Larsson (från Smedjebacken) blir kvar hos s-gruppen.

Den hetaste frågan för dagen står inte den nya borgerliga regeringen för utan LO:

- Jag och Anneli Särnblad diskuterar just nu vad vi kan göra mer på inom kulturområdet. Just nu står Brunnsviks existens på dagordningen. Brunnsvik är en viktig demokratifråga, och det var där det började för oss socialdemokrater, säger Runeson som kommer att agera för att LO på måndag inte ska döma ut en 100-årig tradition i svensk arbetarrörelse.

Carin Runeson, 59 år, var innan hon inledde sin politiska karriär på heltid reporter på Dala-Demokraten i Smedjebacken.

- Jag har varit tjänstledig sedan 1992. Jag betalar fortfarande regelbundet avgiften till Svenska journalistförbundet. Som gammal journalist är det inte så svårt att uttrycka sig, det kanske är därför jag hann med så många motioner.

- Flera motioner jag ställt upp på har andra skrivit. Det är mycket nytt att lära sig när man väljs in i riksdagen, säger Runeson, som konstaterar att det inte finns någon lärobok i hur man gör i riksdagen utan det gäller att lära sig och bygga ett eget kontaktnät.

När vi äter ärtsoppa och pannkaka med dryck från Spendrups så antyder hon att hon har svårt att se sig som riksdagsman och pensionär och att Maria Pettersson, kommunalrådet i Ludvika vore en bra efterträdare. Fast sen tillägger hon:

- Man får ta en mandatperiod i taget.

Runeson har också klart för sig vem hon vill se som ny partiledare:

-Jag tror det blir en kvinna.

Men vem hennes kandidat är håller hon än så länge hemligt.

Efter maten så fortsätter arbetet i riksdagen. En av ledamöternas uppgifter är att guida besökare:

-Det är roligt att tidningen kommer på besök, så roligt att jag faktiskt tackade nej till EU:s Javier Solana som är här i dag. Men en skolklass från Ludvika kan man inte säga nej till, säger hon.

Hon och Peter Hultqvist tar sig an en skolklass från nian på Kyrkskolan i Ludvika som de guidar runt i riksdagens korridorer och visar resterna av den gamla ståndsriksdagen och var kungen håller det högtidliga öppnandet.

En av grabbarna frågar hur mycket hon tjänar:

- Mycket, 49000 i månaden. Ordförandena i utskotten tjänar några tusenlappar mer. Bra betalt men stort ansvar och ingen åtta- timmarsdag, säger Runeson.

En annan elev blir mycket upprörd när Runeson visar alla bronsstatyerna av Sveriges avlidna statsministrar. Palme har minsta bysten.

-Han borde ha en hel vägg, och Runeson håller med.

Runesons dag fortsatte sedan med att öppna och besvara post, e-post och lyssna på partiledarutfrågningen.

-18.36 ska jag sitta på tåget hem till Smedjebacken, några timmar senare ska jag vara hemma, berättar Carin Runeson.

BO JOFFER

Mer läsning

Annons