Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

En tragedi, ingen såpa

Annons

Nånstans, nån gång, dök ordet tvålopera upp - enligt Göran Everdahl i Tvål! föddes begreppet när amerikansk tv för en sisådär femtio år sen började visa dramaserier på dagtid som sponsrades av tvättmedelsfabrikanter - och tvåloperan blev till sist såpan.

I dag har vi såpor och dokusåpor.

Och vi skäller över uselheten, naiviteten och... ja, alla konstiga historier.

Men alla tittar.

qqq

Själv erkänner jag att bortglömda Tre Kronor var ett måste på onsdagskvällarna i mitten av nittiotalet, för att inte tala om hur viktigt torsdagarnas Rederiet var för mig och ett par miljoner till.

Vem minns inte Uno, den lismande intendenten på Freja, bartendern Joker, Reidar Dahléns elaka knytblusbitch till dotter, den skogstokige Sten Frisk, Birgitta, radhusmamman som fick se sin make råna en bank samtidigt som han gjorde parets ende son förlamad med ett gevärsskott, eller Mimmi, åttiotalspastejen som drog runt i livet med den inte alldeles fläckfrie egenföretagaren Reine?

Såpor står för det annorlunda, det i det närmaste overkliga.

"Åh, det är ju som en såpa", säger vi när grannen aldrig får koll på sin ekonomi trots att hennes lön är högre än ens egen eller när brorsan bytt sambo för 19 gången.

Men den senaste tiden har vi också pratat om två grekiska sprinters:

"Oj, oj, oj, Kostas Kenteris och Ekaterini Thanou, det de håller på med är ju en riktig jävla såpa, va?!".

Nej, det är ingen såpa. Det är på riktigt. Inget som är på riktigt är en såpa.

De grekiska sprintstjärnorna Kostas Kenteris och Ekaterini Thanou, som har flera medaljer från internationella mästerskap, dök aldrig upp till en obligatorisk dopningskontroll inför sin start i Aten-OS. I stället kraschade de två på en motorcykel, hamnade på sjukhus och skrevs ut i veckan - utan några skador.

I onsdags meddelade Kenteris och Thanou att de inte ställer upp i OS.

Vem som helst förstår att de två grekiska hoppen med största sannolikhet är dopade.

Och deras väg fram till avhoppet blev kantad av de mest fantastiska uttalanden och scenarion som skulle få dem att ta sig ur de mörka moln som idrottsvärldens frågor drivit fram på deras i vanliga fall så klarblå himmel.

En såpa, det är vad det är, säger du. Jag är inte lika säker.

Inget som har förstört så mycket, tagit udden av ett olympiskt spels inledning som Kenteris och Thanous har gjort kan avfärdas som en såpa.

Dopningsfall kan aldrig förklaras med meningar som innehåller ord som "såpa", "osannolikt" och "vilka dumhuvuden".

Beror kanske vår överlägset hånfulla attityd på att de förmodade dopade är - greker?

Man vet ju hur såna är, eller hur? Lite bohemiska, har ingen riktig koll på klockan och se där, nu kom hyran och snart är det dags för OS och det blir nog riktigt kul bara vägarna och arenorna hinner bli klara.

Skulle du och jag prata om en såpa om Carolina Klüft avslöjades som dopad? Eller om Christian Olsson plötsligt struntade i att kissa i burken - om man nu tar dopningsprover på det viset - och lämnade OS utan nån som helst förklaring, hade vi då ruskat på huvudet och sagt "vilken såpa"?

Skulle inte tro det.

Det är faktiskt nåt att ha i bakhuvudet när man sitter framför tv:n, pöser ikapp med de mjuka kuddarna och skäller, argumenterar eller ruskar på huvudet.

qqq

Jag varken försvarar eller förstår Kostas Kenteris och Ekaterini Thanou.

Men för den sakens skull skrattar jag inte åt dem.

Det gör jag aldrig åt förlorare.

Det gör man aldrig åt en tragedi, särskilt inte i år, särskilt inte när den är grekisk.

Mer läsning

Annons