Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

En studie i gnagarens mardröm

Annons

- Jag är med i samlarföreningen Nordstjärnan, då kan man samla på allt, men jag är verkligen stolt över samlingen, säger hon och skrattar.
Delar av samlingen finns, fram till och med på lördag, utställd i Nordansjö bygdegård. Det är långt ifrån första gången som dessa råttornas gissel visas upp till allmän beskådan.
- Förra sommaren lånade jag ut samlingen till Burträsk när de öppnade ett ostmuseum där, och de har varit med på olika mässor. I höst ska samlingen vara med på Sollentuna-mässan, säger Inger Wallin.
Och intresset för råttfällor har visat sig vara stort.
Varför fascineras folk av dina råttfällor?
- Fällorna väcker alltid stort intresse. Det är jättemånga som är rädda för råttor och fascineras av fällorna. Själv är jag inte alls rädd för råttor.
Att hon började samla på råttfällor "skyller" hon på auktionsutroparen Rune Gustavsson.
- Han var av den sorten att allt ska bort. Vid en auktion Hedemora stod jag och väntade på en sak och han ropade att här finns det några råttfällor kvar så jag sade en krona och fick dem. Nästa gång det var auktion spanade Rune ut över folksamlingen, när han fick syn på mig sade han "där är du ju, jag har sparat fällorna åt dig".
I dag finns det antika råttfällor som betingar ett högt pris.
- Jag sett en fälla i en slags metalltrådkonstruktion som kostade 1 950 kronor.
Fällor av det mer brutala slaget finns det också. En tysk erbjöd en gång Inger Wallin att köpa en råttfälla som skulle laddas med dynamit.
- Men han ville ha 1 000 kronor för den så jag köpte den inte, det ångrar jag i dag.

MATS NILSSON

Mer läsning

Annons