Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

En studie av Asmans tavla

Annons

Så här till påsk är vi många som samlas i kyrkan. I äldre tider och på andra platser finns det en tradition att följa en procession genom kyrkan och att stanna vid ett antal olika stationer, där Kristi lidandes historia visades. I Hedemora kyrka i dag räcker det med att stanna inför Johan Asmans tavla från 1610.

Asmans tavla kallas mest för Finlows tavla. Den sitter till höger, när man kommer in i själva kyrkan. Om Finlow vet vi att han var handelsman, och välbärgad. Inför en pilgrimsresa till Jerusalem donerade han 1610 den tavla till kyrkan där vi i dag i en ganska koncentrerad form kan uppleva påskens budskap. På tavlan finns den koppling mellan händelser i det gamla testamentet och det nya, som var vanlig på den tiden. Det vittnar våra kyrkmålningar om, särskilt de som kommit till under sent 1400-tal, då vårt land fortfarande var katolskt.

Finlow måtte alldeles själv fått tag på konstnären Johan Asman, som inte lämnat några spår efter sig i våra bygder, såvitt jag vet.

Låt oss nu stanna inför tavlan. Enligt Luther hade bilden en uppgift att berätta, huvudsaken var att man inte tillbad den. I tavlans mitt sitter Kristus nedanför korset. Han har märken på händer och fötter, men har inte påfallande spår av att vara "blodigt sårad". Man får titta länge för att se att han bär en törnekrona. Till vänster är det en mörk grotta, där är det människor som vädjar till honom. Är det vägen till underjorden?

En sådan här framställning av Kristus kallas för smärtomannen och den blir vanlig under 1500-talet. Han omges av föremål, som påminner om korsfästelsen, en lans står lutad mot korset, där finns också ett rör med en svamp som berättar om hur Jesus på korset fick att dricka. På en kolonn intill korset står det en tupp och påminner oss om hur Petrus förnekade att han kände Jesus. Man kan förvänta sig andra föremål som har med Jesu död att göra: nattvardskalk, gissel - vårt fastlagsris är en bild av detta - tång och hammare.

Nedanför smärtomannen kan man se Kristus stående på en regnbåge, vilket är en symbol för uppståndelsen, men i det här fallet också för yttersta domen, för längst ner på bilden regerar djävulen själv. En flod skiljer de saliga och de osaliga åt, en stor ängel räcker en hand till en av de osaliga och man förstår att det finns en väg från helvetet, trots allt.

Sedan det i början av 1400-talet blivit möjligt att trycka böcker, så blev de bibliska texterna tillgängliga för många människor utanför kyrkor och kloster. Man kan precis se vilka bibeltexter Johan Asman använt, när han målat de små tavlorna runt smärtomannen. De flesta är ur gamla testamentet och han följer texten mycket noga, till exempel när han i bild berättar hur Moses på Herrens bud kan förvandla sin stav till en orm och människor som blivit ormbitna räddas när de ser den. "Kopparormen" är ett motiv som man gärna visar tillsammans med korsfästelsen. Pelikanen längst ner till höger har ett blodigt bröst. Det är en fabel om hur pelikanens tre ungar dött, men återupplivats av blodsdropparna på faderns bröst - det är då en bild av Kristi uppståndelse.

Vi får tänka på att den här tavlan sattes upp i en kyrka, som 1610 hade kvar sitt utseende från medeltiden, alltså var ganska mörk. Under tavlan tänker jag mig ett altarbord med stora levande ljus. I ljusets sken ser jag pingstundret på den lilla tavlan till vänster. Bilden av duvan och eldslågorna kunde vara skapad av en expressionist i dag. I Apg 2:3 står det "De såg hur tungor av eld fördelade sig på var och en. Alla fylldes av Helig Ande".

Vår altartavla i Hedemora kyrka, målad av Mårten Winge och invigd 1838, visar nedtagningen från korset. Det gör också Strengs altartavla som restaurerats och som finns på annan plats i kyrkan. Johan Asmans tavla låter oss se tuppen som gal, när Petrus förnekar Jesus, och andra bilder som påminner om Jesu avskedstal till lärjungarna till exempel "hönan" ovanför pelikanen. Jesus säger: "Jerusalem, Jerusalem... Hur ofta har jag inte velat samla dina barn, liksom hönan samlar sina kycklingar under vingarna, men ni ville inte". Detta enligt Matteus evangelium.

Asmans tavla ger minnet av korsfästelsen, de tre dagarna i underjorden, pelikanen - yttersta domen och uppståndelsen.

Högst upp i ramen ser vi åter den uppståndne Kristus, som lyfter sin hand till välsignelse.

Ulla Lindberg

Mer läsning

Annons