Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

En räddare i nöden

Annons

Resonemanget utgår ifrån att det är genom att beskatta löner, försäljning och vinster som samhället har råd med fördelning och välfärd. "Ursprungligen kommer därför alla inkomster från marknaden", skriver Svenskt Näringsliv, som mätt marknadsfinansierade inkomster, skattefinansierade inkomster och skattefinansierade transfereringar (ej pensioner) i landets alla kommuner.

Marknadsförsörjningsgraden ses som ett mått på näringslivets vitalitet och förmåga att generera jobb och välstånd.

Gnosjö har de bästa siffrorna i Sverige. Där är marknadsförsörjningen 69 procent. Pajala har lägst marknadsförsörjning - där svarar istället bidrag och offentliga jobb för 74,9 procent av invånarnas inkomster.

Dalarnas 15 kommuner klarar inte sina ekonomier själva. De är beroende av de Robin Hood-pengar som fördelas från de rika kommunerna och från staten.

Mellan 20-40 procent av dalakommunernas skatteinkomster kommer inte från de egna invånarna. Älvdalen och Orsa får mest utifrån, Falun och Borlänge minst.

Högt omvärldsberoende och låg egen marknadsförsörjning betyder i praktiken att skatteinkomster från Mälardalen och Skåne finanserar anställningar i offentliga sektorn i Dalarna.

Exempelvis skickar Danderyds kommuninvånare 40 procent av sin sammanlagda kommunalskatt direkt till Robin Hood-systemet (och inte till Danderyd). Fördelningen inom landet ses som viktig regionalpolitik.

Regeringen har hittills avvisat Stockholms förslag att Stockholm ska avstå olika statsbidrag mot att få behålla mer av de skatter som genereras där.

Utvecklingen för marknadsförsörjningen var positiv i de flesta kommuner mellan åren 1999 och 2000. På de flesta håll steg antalet sysselsatta i näringslivet. Samtliga dalakommuner hade en positiv utveckling under perioden. Marknadsförsörjningen steg mest i Leksand och minst i Smedjebacken. Men takten är låg.

För hela Dalarna var tillväxten i marknadsförsörjningen 0,7 procent, vilket är en fjärdedel av tillväxttakten i Stockholm. Län som Gotland, Jämtland och Värmland har en högre takt. Bara Västernorrland har sämre siffror än Dalarna.

Sett över perioden 1990-2000 är näringslivsutvecklingen i Dalarna sämst i landet. Marknadsförsörjningen steg bara med 0,3 procent - inget annat län har en tillväxttakt lägre än 1,0 procent.

Bara i några få av landets kommuner har invånarna under perioden 1990-2000 i ökad utsträckning blivit beroende av bidrag eller jobb i offentliga sektorn. Bland de tio kommuner som haft sämst utveckling i landet kommer dessvärre hela fyra från Dalarna.

De är Malung, där marknadsförsörjningen fallit 4,5 procent, Orsa (-3,8), Rättvik (-3,0) och Gagnef (-2,8). Gemensamt för dessa kommuner är en tillbakagång för den tillverkande industrin under decenniet.

JENS RUNNBERG

Mer läsning

Annons