Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

En oviss framtid för klassmorfar

Annons

Det var 2005 som så kallade klassmorfädrer började jobba vid ett antal skolor i Borlänge. Det hela var och är ett projekt där arbetsförmedlingen, Fornby folkhög- skola och kommunerna gått samman för att skapa fasta, meningsfulla arbeten åt långtidsarbetslösa personer över 50 år.

Det hela finansierades så att kommunen endast behövde betala 15 procent av lönen, staten stod för resten via arbetsmarknadsstödet.

En 16 veckor lång utbildning på Fornby skapades också för detta.

Ekonomiskt har det hela alltså varit en god affär för staten och resultatmässigt har utfallet för skolornas vidkommande varit mycket bra.

Klassmorfädrerna, eller klassmormor i vissa fall, har uppskattats av såväl skolledning och lärare som elever och föräldrar.

Vid Borlänges skolor finns för närvarande tolv stycken klassmorfädrer och i länet totalt 39 stycken.

Men framtiden är oviss. Den nuvarande borgerliga regeringen har beslutat att minska anställningsstödet samt plockat bort merkostnadsbidraget i form av den så kallade 150-kronan. I slutändan innebär det att 3000 kronor av en klassmorfars månadslön i ett slag försvinner.

- Det är en kostnad skolorna själva får betala och då många kommuner redan aviserat bantade skolbudgetar så är risken stor för att klassmorfädrerna försvinner, säger Jörgen Wallin.

- Borlänge kommun säger dock att man ännu inte beslutat hur pengarna ska fördelas så vi får leva på hoppet.

Det finns också ett annat problem för Klassmorfarföreningen. I och med att föreningen lever på att man utbildar klassmorfädrer, för vilket man debiterar Fornby folkhögskola, så är risken stor att deras intäkter försvinner om det inte längre finns klassmorfarjobb att erbjuda.

- I det läget så dör tyvärr föreningen, konstaterar Jörgen Wallin.

I början av februari ska man inom föreningen dock ha ett möte om hur de uppkomna problemen ska tacklas. Framför allt ska man då diskutera hur man ska agera gentemot kommunerna.

- Kanske får vi också försöka finna alternativa finansieringslösningar. Men staten kommer förr eller senare att upptäcka att äldre har svårt att komma in på arbetsmarknaden och då måste ändå bidrag till i någon form, så även om vi jobbar i motvind har vi inte gett upp, avslutar Jörgen Wallin.

OLOF SCHÄÄF

Mer läsning

Annons