Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

En nybliven doktor

Annons

Syftet med Monica Marcus experimentella studier har bland annat varit att få svar på frågan vilka nervceller i hjärnan som behöver påverkas för att lindra symptomen vid schizofreni.

- Hur sjukdomen schizofreni uppkommer vet vi ännu inte säkert, men i dag anses det föreligga en obalans, framför allt i hjärnans dopaminerga nervbanor vid schizofreni, säger Monica Marcus.

Mediciner som behandlar det psykotiska tillståndet har funnits länge, däremot är det först under de senaste åren som läkarna har kunnat behandla de andra symptomen, de så kallade negativa och kognitiva symptomen, och att få patienten tillbaks till ett fullgott socialt liv.

- Det har skett fantastiska medicinska förbättringar för patienten under den senaste 10-15 åren, men tyvärr så finns det fortfarande en del besvärliga biverkningar med även de nyare medicinerna, konstaterar Monica Marcus.

Så forskningen går vidare eftersom medicineringen ofta leder till biverkningar som viktökning, diabetes, hjärtpåverkan, dåsighet och motoriska störningar. Det gäller att identifiera mera exakt hur läkemedlen ska vara utformade för att lindra symptomen utan att orsaka biverkningar.

I Marcus avhandling redovisas hur första och andra generationens antipsykotiska läkemedel uppvisar stora skillnader i hur de påverkar frisättning av dopamin i olika delar av hjärnan. Haloperidol (Haldol), som är ett av första generationens antipsykotiska läkemedel och som ger en hel del motoriska biverkningar, har i vissa länder, däribland Sverige, rekommenderats i låg dos som ett kostnadseffektivt alternativ till de nyare och dyrare antipsykotiska läkemedlen.

I avhandlingen framkommer emellertid, att även mycket låga doser av haloperidol ger en helt annan biokemisk effektprofil i hjärnan än de moderna schizofrenimedicinerna.

De neurobiologiska resultaten talar klart emot hypotesen att haloperidol i låga doser utgör något fullgott alternativ till moderna mediciner.

En mycket stor andel av patienter med schizofreni är storrökare. Nikotin har visat sig förbättra en del negativa och kognitiva symptom. Därför har det föreslagits att den stora nikotinkonsumtionen utgör en form av självmedicinering. Marcus har kunnat påvisa en neurobiologisk förklaring på vilket sätt nikotin påverkar vissa celler i hjärnan och som ger stöd för självmedicineringshypotesen.

Monica Marcus kom 1979 till Karolinska sjukhuset. Hon har en Magisterexamen i biomedicinsk laboratorievetenskap och avlade en medicine licentiatexamen i farmakologi 2002.

CHRISTER GRUHS

Mer läsning

Annons