Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

En närande verksamhet

Annons

Svar till Bengt Persson, 30/11:

Bengt P konstaterar att idrottsskador är självförvållade och orsakas av jakten på resultat och bonuspengar. Idrotten bör således, enligt Bengt P, själv stå för notan.

Ett resonemang som behöver nyanseras.

Företaget A har tio stycken medarbetare som alla har tydliga mål att uppnå. Uppnås målen utfaller bonus. En morgon saknas en medarbetare. Efter en tids valsande inom sjukvården fastställs diagnosen utbrändhet med sjukskrivning och till slut förtidspensionering. Självförvållade? Bör de få vård? Självklart!

Nästan hälften av Sveriges knappt sju miljoner invånare mellan sju och sjuttio år är med i en idrottsförening. Av dessa är två miljoner aktiva utövare och endast 7 000 tillhör eliten, det vill säga tävlar på nationell mästerskapsnivå. Några av dessa lever gott på sin idrott, men de allra flesta betalar ur egen ficka för att ha råd att tävla på elitnivå.

Idrottsliga framgångar via landslag, klubbar ger positiv uppmärksamhet. Framgångsrika idrottsutövare kan genom sina prestationer och uppträdande vara viktiga positiva förebilder för barn och ungdomar. Därför är det viktigt att samhället ger de basresurser som krävs för att hävda sig i den internationella konkurrensen.

Det är vår övertygelse att elitidrotten ur ett folkhälsoperspektiv är en närande verksamhet. Vi välkomnar ekonomer in i debatten att göra en kalkyl som visar idrottens totala kostnader och intäkter för samhället.

Fler guld till Dalarna!

TOMAS WIKER, VERKSAMHETSANSVARIG ELITIDROTTSCENTRUM MICHAIL TONKONOGI, MEDICINE DOKTOR HÖGSKOLAN DALARNA

Mer läsning

Annons