Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

En myt att tjädern är en urskogsfågel

Annons

Efter att ha läst en del insändare om skogsbruk och tjäderspel, bland annat i denna tidning, framgår det att okunnigheten i ämnet är stor bland en del skribenter.

Senaste exemplet är Gerry Almkvists insändare i MT den 12 maj. Om förmågan saknas att se andra förändringar i miljön än avverkning, då blir slutsatsen ofta fel.

Skogen måste skötas med röjning och avverkningar i olika former för att ge sysselsättning, exportinkomster och därmed skattepengar till staten för att finansiera detta land där det tycks saknas pengar till allt utom vargprojektet.

Att en del spelpatser blivit avverkade är ingen katastrof för tjädern (men bör om möjligt undvikas). Den flyttar till en annan plats, kanske till en ungskog. Så har den fått göra i århundraden, eftersom spelplatserna ändrat utseende, men framförallt för att de har ödelagts av bränder som drog fram flera gånger per sekel. Det finns knappast ett enda hektar fastmark på Orsa finnmark som inte har brunnit. Att tjädern är en urskogsfågel är en myt. Men att den återkommer till kalavverkade spelplatser när den nya skogen är några tiotal år, det har jag sett flera bevis på sedan cirka 20 år tillbaka. Det är inget nonsens. Största hotet för all skogsfågels föryngring är kallt och regnigt väder i juni månad. Mård, räv, grävling, korp med flera kråkfåglar är också ett stort hot. En annan farlig predator är också de bilburna figurer som skjuter fågel längs vägarna.

Ingemar Gustavsson

Mer läsning

Annons