Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

En livslång kärlek till latinet

Annons

Pappan var präst - i över tjugo år var han kyrkoherde i Grangärde - mamman var bördig från Ludvika. Carl Emil August var den äldste av fem syskon. Emil ville "taga graden och gå skolvägen", men pappan sa nej och så blev faderns vilja sonens framtid: han blev präst.

I ungdomen var Emil förlovad, förhållandet bröts och sen gifte han sig aldrig. Lekar i barndomen - han klättrade gärna i träd - gjorde honom halt för hela livet.

Den prästerliga banan förde honom vad det led till Säter, där han på sin lilla lön försörjde "två systrar och en tjänsteflicka". Han var född 1818 och dog 1892.

Det är kärleken till det latinska språket som ristat hans namn hävderna. Han översatte verk av Bernhard Elis Malmström, Runeberg och Böttiger, Stagnelius, Tegnér och Wallin. Här i tiden började han bli uppmärksammad.

Komminister Söderströms verkligt stora arbete är tolkningen till latin av den wallinska psalmboken av 1819. Översättningarna har samma rytm som originalen, de går alltså att sjunga på vedertagen melodi, och de har rim. I något fall har man sagt att översättningen till och med har överträffat originalen.

Rytm och rim och främmande språk. Någon frågade honom en gång om det inte var svårt. Då hade han svarat: "Nej, nej rimmen erbjuda sig nästan själfmant. Jag tror det var en ängel, som hviskade dem åt mig, då jag skref".

1889 skrev en han hyllningsdikt till kung Leopold av Belgien för att denne stöttade kampen mot slaveriet i Afrika. Kungen tackade genom att tilldela Säterprästen en guldmedalj med eget porträtt. Några månader senare kom Oskar II med sitt tack för framstående kulturell insats. Söderström fick Litteris et artibus, fick kungens signerade porträtt och 200 kronor. Det var stora pengar på den tiden.

Tre år efter Carl Emil August Södeströms död kom från trycket ett urval av hans efterlämnade dikter. Det var vänner till honom som tog initiativet utge dem och som vände sig till "alla den klassiska bildningens vänner i vårt land och till fosterlandsvänner, som önska se minnet af en snillrik svensk man på ett värdigt sätt hugfästas". Det handlade om subskription och nära femhundra ville hjälpa till. Bland dem som undertecknade detta upprop fanns ärkebiskop Niklas Sundberg, professor Viktor Rydberg, biskop Gottfrid Billing, förre satsrådet Gunnar Wennerberg, förre landshövdingen Curry Treffenberg och lektor Christian Fahlcrantz.

INGRID THOR

Mer läsning

Annons